Lördagen har tillbringats i Eskilstuna och på dop för systersonen i Fors kyrka. Här döptes min ena syster när jag var 6-7 år och jag minns fortfarande fascinationen över skeppsmodellen i vapenhuset, de adliga begravningsvapnen och den bleka och blodiga Kristus-statyn framme vid koret.
Här konfirmerades jag också, men det är först i vuxen ålder som jag förstått att denna kyrka tillhörde gamla Johanniterorden 1307 – ca 1529-1533, d.v. s. den odelade och katolska orden före reformationen. Det känns märkligt att gå och tänka på de ordensbröder som verkade då, och att det finns ordensbröder och -systrar av denna orden verksamma i Sverige i dag. Det är 500-700 år dem emellan.
Även om de johannitrar som verkade i Sverige under medeltiden var munkar och inte riddare, så finns ändå en ridderlig koppling synlig i kyrkan. Bland de vackra begravningsvapnen: en tidig Riddare av Svärdsorden, som låtit ordenstecknet synas under skölden.
Svenska begravningsvapen med ordenstecken är inte så vanligt förekommande. Orsaken är att bruket med begravningsvapen avtog ungefär samtidigt som de svenska riddarordnarna instiftades, dvs i mitten av 1700-talet.