Som jag har skrivit tidigare finns hos en del uppfattningen att (manliga) ordenssällskap är ett hinder jämställdhetssträvanden. Det är ingen enkel fråga och diskussionen är viktig. Men för att kunna föra en riktigt diskussion måste man nog se hela bredden, och det som sällan tas upp är hur det kvinnliga deltagandet i ordenssällskap utvecklas – och växer.
Det finns ett antal ordenssällskap som antar män och kvinnor i samma organisation instiftade från 1700-talet och framåt, som Innocenceorden eller Stora Amaranther Orden. Utöver dessa uppmärksammas inte tillräckligt att många ordenssällskap faktiskt har en kvinnlig gren. Lösningen är en av fyra former:
- En damklubb inom ett manligt ordenssällskap som inte har ordensform.
- En kvinnlig hedersgrad.
- En kvinnlig gren av ett manligt ordenssällskap, där en eller flera operativa ordensgrader ges.
- Ett helt fristående kvinnligt ordenssällskap.
De olika formerna hänger grovt samman med samhällsutvecklingen. Damklubbar och hedersgrader som lösning uppträder primärt fram till första delen av 1900-talet, och då ofta för fruar och kvinnliga släktingar. I takt med att kvinnor tagit större del av samhällslivet har kvinnor etablerat mer operativa former på jämbördig fot med männen och oberoende av dem. Ett tidigt exempel är det s.k. adoptionsfrimureriet.
Jag har ägnat några timmar under jullovet att googla igenom ordenssällskap lite, och det som är lite slående är att flera kvinnliga ordensgrenar eller kvinnliga självständiga ordenssällskap under de senaste åren har tagit flera steg framåt i sin närvaro på internet genom antingen webbplatser eller nyhetsreportage om expansion. Jag kan ge några exempel:
- W:6 damsektion,
- Götiska Förbundets Commendörsgillet Josefina,
- Mariaorden vilket har kommit att bli lite av kvinnlig motsvarighet till Svenska Frimurare Orden i Norden,
- Tempel Byggare Orden, kvinnlig gren till Tempel Riddare Orden,
- Birgitta-Logen kvinnlig gren till Svenska Druidorden samt
- Ordenssällskapet FA kvinnlig gren till Ordenssällskapet BA.
Odd Fellow-Orden och dess Rebeckagren är i det här sammanhanget lite unikt: man har visserligen två separata delar för kvinnor och män, men från 2012 har man en gemensam ordensledning – och webbplatsen är gemensam.
Detta är bara ett axplock, fler exempel finns. Den kvinnliga medverkan i ordensvärlden är inte icke-existerande: den finns – och den har inte status quo.
Pingback: Linköpings morgonrodnad | jonar242 – on Orders, Decorations and Medals in Sweden
Även Svarta Örns Orden har damklubbar, 5 st.
Toppen, stort tack för informationen Björn! Jag lägger till det vid tillfälle på arnell.cc om SÖO.