Riddarorden (s.) eller riddarorden (pl.)?

Ordet ”orden” ses idag som ett ord i singularis, men det har även en äldre betydelse som pluralis. Ett exempel på denna kvarvarande betydelse är ”Kungl. Maj:ts Orden”, som är samlingsnamnet för de fyra svenska riddarordnarna. Men jag använder det här för att illustrera lite grann av problematiken kring att vara med i multipla riddarordnar.

För jag oroas av utvecklingen. I Sverige (och för all del, i andra delar av världen) verkar det som att fler och fler blir riddare i multipla riddarordnar. Det är en utveckling som inte är av godo, och internationellt kallas fenomenet för att vara ”samlare”, vilket har negativa konotationer i ridderliga kretsar.

För Suveräna Malteserorden (SMaltO) och Påvliga Heliga gravens orden (PåvlHGO) gäller, att man inte bör vara medlem i båda, eller åtminstone inte ha förtroendeuppdrag i båda. I boken The Knights of Malta (R. Peyrefitte 1959) beskrivs hur det under 1950-talet pågick ett försök från stormästaren för PåvlHGO att även överta SMaltO. Boken bör tas cum grana salis, men det finns en sedan dess upprätthållen praxis att hålla rågångarna mellan dessa två riddarordnar.

Detta är ett förhållningssätt som möjligen kan vara infört genom yttre händelser, men än viktigare är det inre. Att vara riddare är att vara kallad till att verka för trons försvar och människors hjälp – inte i första hand till att drapera sig i band och stjärnor. För den som kallats till riddare i en specifik riddarorden, så måste man inspireras av detta ordens helgon, dess furstehus, dess land och verka för att göra gott i denna sfär. Så var det ursprungligen under riddarordnars första tid – så borde det vara även idag. Jag oroas av att en riddarorden leder till nästa, därefter en till, därefter ytterligare – inte att man håller fast vid en riddarorden och siktar på att göra gott där.

Å ena sidan är det visserligen så, att en riddare av en riddarorden har bedömts lämplig av stormästaren – denna lämplighet kan sannolikt andra riddarordnars stormästare också skriva under på. Men i hur många delar går det att klyva kallet till riddare innan allt blir till smulor? Kan man ha kopplingar till ett större antal olika helgon, olika furstehus, olika länder? Jag tycker att frågan är högst relevant att ställa.

Någon gång har jag mött tanken att Ungerska Vitézorden, som inte har något halskors, är en ”ingångsriddarorden” som kan följas av andra riddarordnar som har halskors. Det tycker jag är lite fel resonerat. Den mycket viktigare aspekten är snarare just anknytningarna och förtjänsterna i förhållande till orden, land, furstehus, helgon.

Det är också olika lätt att erhålla högre ordensklasser i olika riddarordnar – t.o.m. att erhålla storkors direkt – vilket ibland kanske påverkar vilka riddarordnar man närmar sig. Det bör man också reflektera kring: ett storkors är i någon mening något som motsvarar generalmajor/generaldirektörs nivå eller högre. Är mina insatser av den kalibern? Eller ser det konstigt ut i andras ögon om jag bär ett storkors? Bär multipla storkors?

Ett dynastiskt storkors kan utan svårighet bäras av en person som också fått en officiell orden av storkors-klass, kanske också av storofficersklass, möjligen även kommendörsklass. Men trenden är att staternas storkors blir allt mer sällsynta, samtidigt som de dynastiska ordnarnas storkorsinnehavare blir fler. Vad sänder detta för signaler – i det enskilda fallet och på metanivå? Det kan vara intressant att notera att delegaten för Skandinaviska delegationen av de kungl. Italienska ordnarna inte har storkors, och att domaren för Kungl. brödraskapet av kungl. Portugisiska Sankt Mikaels av vingen ordens erhöll storkors först i höstas, efter en storartad insats för att konsolidera denna orden i Sverige.

Utgå från ett land, ett furstehus, ett helgon, en riddarorden och låt det bli ditt fokus. På sin höjd ytterligare en riddarorden, men multipla medlemskap därutöver är inte bättre. Den som får frågan om att antas i ännu en riddarorden bör besinna sig något, reflektera över konsekvenserna – och inte låta sig svepas med av äran att ha fått frågan. Och jag hoppas också att fler av riddarordnarna sinsemellan börjar se multipla riddarordensmedlemskap som kanske mer försvårande och följer de exempel SMaltO och PåvlHGO satt upp.


Det går inte att skriva om frågan utan att fundera kring sig själv: det kan tänkas att någon sett mitt eget innehav och sett det som en förebild, en norm. Men icke så: i någon mening är jag undantaget som bekräftar regeln. Jag har mottagit flera dynastiska ordnar, men det finns ett relativt unikt och över tjugoårigt engagemang för de dynastiska riddarordnarnas idé och de äkta furstehusen bakom, vilket har resulterat i en del tacksamhetsuttryck. Det är dock inte den vanliga ordningen utan det extraordinära. Av det och andra skäl bär jag i princip mina svenska utmärkelser samt officiella utländska utmärkelser (PåvlHGO:sFK2kl + NedNijBKmkr).

Annonser

3 reaktioner till “Riddarorden (s.) eller riddarorden (pl.)?”

  1. Ett mycket, som vanligt, tänkvärt inlägg. Det vore dock kanske även bra om det lades till en reflektion kring skillnader mellan att vara riddare i ett antal riddarordnar (som även är statsordnar) och att vara riddare i ett antal dynastiska ordnar.
    Ska ett statsråd i Sverige som varit statsråd i många år inte mottaga fler utländska statsordnar såsom exempel?
    Sedan kommer alltid frågan upp om jämvikten mellan en persons officiella (och halvofficiella) förtjänsttecken och utmärkelser i förhållande till mängden dynastiska dito.

    1. Hej Lars, ledsen sen respons! Vad gäller statsordnarna är de mer av utmärkelsetecken än ett medlemskap utifrån andligt kall. Därför ser jag inga problem med att ha flera olika statsordnar. Just vad gäller ordnar som erhållits i samband med statsbesök och ordensutväxlingar mellan länder, där bör mottagarna absolut bära så mycket som möjligt. Det handlar inte om att ”pråla med prylarna” utan just att ta tillvara den fredsgest mellan länder som ett ordensutbyte är. Det är viktigt att bära sådana ordnar, kanske viktigare än utmärkelser erhållas för förtjänst. Jag förstår att en del mottagare känner det som att ”de fått en orden för inget särskilt” – fast så är det inte, det är en mycket viktig symbolisk gest.

      Ja, en balans är alltid bra. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s