Primores, primipili och pixidarii

Jag har läst en hel del om olika europeiska adelskap över tid, men likväl finns det mer att lära. Idag när jag satt och läste om szeklerfolket, Seklerlandet och funderade över de fem seklerstolarna, så hamnade jag plötsligt på en sida som beskrev seklerfolkets adelskap och titlarna primores, primipili och pixidarii, som jag aldrig hört talas om tidigare.

Seklerna finns i en del av Transsylvanien kallad Haromszék (”De tre stolarna”, szék=stol=län, de tre län där seklerna finns. Transsylvanien utgör sedan 1947 tillsammans med Valakiet, Moldau och Dobruzja staten Rumänien, men i flera hundra år har Transsylvanien varit knutet till Ungern.

Tydligen var det kung Mattias Corvinus av Ungern som år 1466 lät alla sekler erhålla frälse, eftersom han behövde deras odelade stöd i att försvara Transsylvanien och indirekt Ungern. Som följd av detta förklarade den ungerska adeln i Transsylvanien och seklernas äldste att sekler inte kunde tvingas att arbeta hos någon jordägare.

Alla sekler var dock inte rika och kunde ställa upp med häst, vilket tvingade Mattias Corvinus att år 1473 förtydliga frälset. Primores, på ungerska főszékely (”ledarsekler”), som hade mark om minst tre bågskotts storlek, var därefter tvungna att utrusta tre beridna krigare. Primipili, på ungerska lófő (”hästledare”), som ägde mark om minst två bågskotts storlek, fortsatte att själva göra rusttjänst till häst. Pixidarii, sekler som ägde mindre än två bågskott mark, fick göra tjänst till fots. Rangmässigt var primores jämställda med ungerska baroner, primipili med riddare och pixidarii med obetitlad adel. Då Transsylvanien kom under tysk-romerske kejsar Ludvig I:s styre bekräftades sekleradelns ställning i Diploma Leopoldinum.

Under 1900-talet har intresset och kunskapen kring adel och ridderskap minskat i Transsylvanien. Men en sak minner om seklernas krigiska ursprung som Transsylvaniens och ungerska rikets gränsvakt i sydöst: en riktig sekler har alltid en fällkniv med sig, just in case…

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.