Vad är grupp L?

Svenska Faleristiska Föreningen hade årsmöte i förrgår, och efter en utdragen start under tre år med begränsad verksamhet och medlemsantagning till något över 30 medlemmar, kan detta år förhoppnings innebära ett trendbrott. Den som önskar bli invald kan på enklaste sätt kontakta mig via jonar242@gmail.com, tills dess att webbplats m.m. börjar fungera.

Föreningen har i alla fall ett forum, där några av medlemmarna kom att diskutera grupp L, och jag tänker att jag återger och expanderar en del tankar som jag förde in i diskussionen efterso det kanske kan vara av ett bredare intresse. Kort bakgrund: ordningen sinsemellan för svenska bärbara utmärkelser är uppdelad i 12 grupper, enligt Fredrik Löwenhielm (1987):

A – Kungl. Serafimerorden
B – Krigsdekorationer
C – Kungl. minnestecken
D – I hovprotokollet förlänade Kungliga medaljer
E – De kungl. riddarordnarna
F – Ordensmedaljer (tillhör numera E)
G – Av regeringen utdelade Kungl. medaljer
H – I hovprotokollet förlänade medaljer (av engångskaraktär)
I – Övriga officiella medaljer
J – Halvofficiell riddarorden (Johanniterorden i Sverige)
K – Halvofficiella medaljer (flertalet med Konungens bild och kungl. krona)
L – Övriga medaljer och förtjänsttecken, som inte har konungens bild och kungl. krona

Viktigt att förstå, jag är inte ute efter svart eller vitt, att på något sätt döma av frågan: utan att föra ett resonemang kring de gråskalor som uppenbarligen finns vad gäller grupp L, vilka i flera fall är nya insikter. Jag har hållit på med faleristik så länge att jag fallit i fällan att tro på min egen kunskap som grundad. Genom en närmare källgranskning har jag plötsligt insett att grupp L inte är ”halvofficiella” utmärkelser – det är en tanke som sedan länge varit rotad i mig. 

  • Löwenhielms Svenska ordnar och medaljer kallar 1987/1998 grupp K för ”halvofficiell” i listan mot slutet av boken, men grupp L får inte samma omnämnande.
  • UniR FM Utmärkelser 1996 har kap. 4, Halvofficiella svenska utmärkelsetecken, skiljt från kap 5, Svenska medaljer och andra utmärkelsetecken som inte har Konungens bild och kungl. krona
  • Areen/Lewenhaupts När och hur böra ordnar böras (1943/1953): ”Halvofficiella medaljer” dvs. sådana som med nådigt tillstånd äro försedda med den regerande konungens bild på åtsidan samt med kunglig krona å övre randen /…/ är en grupp skild från nästa: Medaljer, som för ådagalagda förtjänster utdelas av allmänna eller enskilda institutioner och korporationer och som ej äro försedda med kunglig krona samt den regerande konungens bild på åtsidan.

EDIT: Delvis en fråga om etymologi, vad orden betyder: officiell betyder i svenska faleristiska sammanhang att det finns en direkt koppling till statschefen, halvofficiell betyder att det är en från statschefen fristående sammanslutning som fått statschefens medgivande att föra kungl. porträtt och kungl. krona. Den språkliga betydelsen gör egentligen tydligt att en medalj i grupp L inte är halvofficiell, men jag har med tiden kommit att tänka halvofficiell som ett uttryck för går att bära, men kanske inte alltid (I tangentens riktning ligger att grupp L skulle kunna benämnas inofficiella medaljer, eftersom de inte är knutna till statschefen, men inofficiell har konotationer som är missvisande, det låter som omöjlig att bära). Ny insikt för mig, och eftersom jag är en flitig skribent så tänker jag att det är mitt ansvar att försöka räta upp den bild som jag möjligen bidragit till att sprida.

Grupp L är en speciell grupp, för den är inte definierad på samma sätt som andra grupper. Grupp A-K definieras uttryckligt, explicit, som t.ex. grupp D: ” I hovprotokollet förlänade Kungliga medaljer”. Det går knappast att missförstå. Grupp L fungerar inte på samma sätt: det är inte så att gruppen är slasken, att allt som inte hör hemma i A-K per automatik är grupp L. Långt därifrån.

I Areen/Lewenhaupts ”När och hur böra ordnar böras” (1943/1953) så är det inte en explicit definition som presenteras, det är en implicerande definition av bärbara utmärkelser: genom de exempel som radas upp, ska läsaren förstå vilken nivå på utmärkelser som avses, vilka medaljer det är som går att bära med det vi idag kallar grupp A-K. Exemplen 1953 är: 

  1. Kommunala förtjänstmedaljer, t.ex. S:t Eriksmedaljen.
  2. Landstorms-, skytte- eller idrottsförbunds förtjänstmedaljer
  3. Liv- eller brandstodsförsäkringsbolags förtjänstmedaljer

Det är i sig ett tydligt urval av de redan då florerande medaljerna utan kungl. porträtt eller krona. Av exemplen kan vi också – implicit – förstå vad som inte är lämpligt att bära: vad som inte är det vi idag kallar grupp L.

  • Det talas uttryckligen om förtjänstmedaljer i alla tre punkterna, trots att det vid tiden fanns andra typer av medaljer.
    Det betyder att prismedaljer från tävlingar inte ska bäras när grupp A-K bärs.
    Det finns också – inser jag plötsligt – fog för ifrågasätta om föreningars m.m. minnesmedaljer är grupp L. Förbandsslakten efter murens fall 1989 har inneburit en explosion av minnesmedaljer för personal som var anställda vid ett visst förband när det lades ner, men frågan är om de egentligen är av rätt lödighet för att bäras till uniform, eller annars.
    Det finns också en del medaljer som är lite av baccis (uttalas baksheesh: ursprung. persiska, ”liten gåva”) som nog inte kan räknas till grupp L, till exempel Svenska Exlibrisföreningens medalj i brons som av föreningen är definierad som promotorsmedalj, men det finna även andra, avsedda att utdelas ”flitigt”.
  • De kommunala förtjänstmedaljerna är av större tyngd, det krävs 20-25 år av anställning för att erhålla dem, eller att man genom att vara en kändis bidragit till intresse för kommunen. Det går att diskutera om en medalj utdelad för en kortare insats om – säg fem-tio år? – är grupp L.
  • Medaljer på förbundsnivå – här menas såväl nationella förbund som regionala (del)förbund (se nästa punkt) men inte lokala sammanslutningar som i någon mening är perifera, ex. Eskilstunas nysilverdessertgaffelsamlares förening, en sådan medalj kan bara bäras i det sammanhang som den förlänats i.
    Det gör ex. att medaljer från akademiska sammanhang, förutom lärosätes förtjänstmedalj (som är grupp I), nog inte är grupp L. Från fakultets/institutions förtjänstmedalj ner till studentikos sammanslutning bärs de endast inom lärosätet.
  • I grupp 2. finns en koppling till försvar, skytte och fysisk kondition. Se tredje stycket om Löwenhielm nedan!
  • Det fanns tidigare ett tämligen stort antal Liv- eller brandstodsförsäkringsbolag på nationell och regional nivå, som utdelade medaljer för lång och trogen tjänst till egna anställda och styrelse, samt för förtjänstfulla livräddande insatser eller insatser vid brand. I takt med att försäkringsväsendet till stor del centraliserats på nationell nivå har även de medaljer som tidigare delats ut i stort sett upphört, så det är ingen grupp som berörs idag. Men den knyter an till 1. och 2. i det att det var längre insatser eller kortare extraordinära, och nationell/regional nivå.

Löwenhielm har en intressant motsägelse: i brödtext kallar han allt efter grupp I ”inofficiella medaljer”, medan han i listningen längre bak i boken kallar grupp K för ”halvofficiella medaljer” och grupp L ”Några övriga medaljer och förtjänsttecken, som inte har Konungens bild och kungl. krona” – i likhet som Areen/Lewenhaupt. Han tar inte upp alla som finns, utan gör ett urval, huvudsakligen utifrån punkt 2 ovan.

Löwenhielm lyfter inte fram de kommunala medaljerna och – en spekulation från min sida – jag tror att det hänger samman med att ingen då gjort en riktigt kartläggning över vilka kommunala medaljer som finns, och framförallt, när de instiftades. Utan kunskap om vad som finns, vilka instiftansår, valör, band, så har han inte kunnat infoga dem i listan. (Kartläggningen saknas än idag: möjligen har medaljBlogg, som specialiserat sig på kommunala medaljer, överblick: möjligen även Förtjänstutredningen).

Löwenhielm gör ett urval. Han listar medaljer som i större utsträckning än genomsnittet är kopplade till försvar, skytte och fysisk kondition, vilket knyter an till punkt 2. ovan. Man kan tänka flera saker om det: kanske att Löwenhielm, som generalmajor, har valt att i någon mening lyfta fram försvarsanknutnamedaljer. Men en annan tankekedja kan vara att han valt att försöka bygga vidare på Areen/Lewenhaupts tanke: försvar, skytte, fysisk fostran har företräde före div. civila medaljer, eftersom de gavs för insatser som syftar/syftade till att bevara Sverige i oroliga tider. Det vill säga, viljan att lyfta fram Landstormen, skytte och idrott kan hänga samman med den skugga de två världskrigen kastat. Vilket i sin tur i nästa led blir en intressant lins att betrakta Löwenhielm genom: har hans inriktning av grupp L 1987 något att göra med det kalla kriget, vars slut kom 1989? En fråga leder till nästa.

Som det framstår, så verkar den ursprungliga intention ha varit med ”grupp L” att den skulle kunna bäras med grupp K, det vill säga i sammanhang utanför där ”grupp L”-medaljen förlänades i: Stockholms stads S:t Eriksmedalj i guld är av sådant värde som utmärkelse att den i stort sett alltid kan bäras i civila sammanhang. Utmärkelser som har lägre lödighet och inte hör hemma i grupp L kan dock bara bäras i de sammanhang de förlänats i, på årsmöten m.m.

Ytterligare en intressant sak för grupp L är utvecklingen: under 1900-talets förra hälft utdelades ofta bordsmedalj/jetong, med en tillhörande bärbar miniatyr (tidigare inlägg). Utvecklingen under senare delen av 1900-talet är att man tenderar att förläna en bärbar större medalj (som inte kan bäras i officiella sammanhang), men ingen miniatyr (som företrädesvis bärs i mindre officiella sammanhang). Om de kungl. svenska riddarordnarna återinförs, kommer det att leda till en återgång till äldre praxis? Kan hoppas det.

Kalendrar och bärande

Ribban för vad som är grupp L är lite flytande. Har den ändrats över tid? Ja, det tror jag är ganska tydligt, och för att utveckla lite.

  • I Hovkalender visas idag innehav av grupp A, (B), C, D, E, J.
  • I Sveriges statskalender visades tidigare det som vi idag kallar grupperna A, B (GMtf), C, D, E, J.

Man kan tänka att detta – grupp A-E+J – då automatiskt är ribban för både listning och bärande, men det tror jag vid närmare eftertanke under dagen är ett felslut. Befattningsnivån på statskalender och hovkalender är så hög att det blir ointressant att redovisa något utöver det officiella. Det vill säga, det är personkretsen som på ett plan påverkar varför statskalender och hovkalender visar/visade det urval som det gör. De är dessa som oftare än andra fick utmärkelser i grupp A-E+J, vilket gör övrigt mindre intressant. Om gallringen är så hård i statskalender och hovkalender, så gör det övrigt biografiskt material intressant att titta närmare på.

  • Arméns och Marinens rullor från 1913 och framåt är ungefär som statskalendern, fast från fänrik och uppåt, under 60-talet från sergeant och uppåt. Här börjas utmärkelser i grupp K och L noteras, från tämligen få i ex. Svenska Arméns rulla (1930) till tämligen många i ex. Svenska Försvarsväsendets rulla. Armén m m (1966).
  • I biografiska verk som ”Vem är vem?, ”Vem är det?” m.m. så börjar också redovisas uppgifter om en del utmärkelser utöver grupp A-I under första häften av 1900-talet.
  • Sveriges Ridderskaps och Adels Kalender var under första delen av 1900-talet restriktiva, men ex. 1923 redovisas Hushållningssällskapens medaljer (grupp K), frivilliga sjukvårdsväsendets förtjänstmedalj (grupp K), brandmedalj (grupp L), Skytteförbunds förtjänstmedalj (grupp L). EDIT: det som Areen/Lewenhaupt skriver om senare kan möjligen alltså utgå från en befäst praxis från Riddarhuset, eller men kräver ytterligare källgranskning.
    I senare tider kalenderredaktörer har valt att skära tårtan på ett lite annat sätt, och det kan man möjligen tolka som ett resultat av att adeln idag inte får rikets främsta ämbeten. Det finns adliga i slott och koja, och de får utmärkelser från kungl. jubileumsminnestecken till simborgarmärken. Därför är det inte förvånande att både grupp K och grupp L finns med som redovisade utmärkelser. Vad jag vet redovisas endast dock endast guldmedaljer för både grupp K och L. Fördel, eftersom det höjer golvnivån, men nackdel eftersom vissa kommunala medaljer endast finns i valören silver.
  • När jag ser tillbaka på min tid som persevant för Svenska Heraldisk Föreningen i första hälften av 00-talet så bestämdes det att vi skulle redovisa utmärkelser i matrikeln under ett år: då valde vi att gå på SRAK:s linje, vi redovisade endast guldmedaljer för grupp K och L. 

Klart är i alla fall att det har funnits ett ökande intresse, eller ett ökande behov, av att redovisa grupp K och grupp L. Under resans gång har fler och fler utmärkelser från grupp L kommit att snirkla sig in i olika biografiska verk, och det har sannolikt också gått hand i hand med ett ökat bärande av dessa utmärkelser. Gränserna har rört sig, inkluderande fler bl.a. i takt med att fler organisationer m.m. instiftat egna medaljer.

Kanske är det nu, inför den inledda revisionen av det offentliga belöningssystemet, också fördelaktigt att fundera och diskutera var den lägre gränsen för att räknas till grupp L ska ligga, utifrån en närmare granskning av vad som finns skrivet, och reflektioner kring vad intentionerna med det skrivna var.

4 reaktioner till “Vad är grupp L?”

  1. Och utländska ordnar? Riddarordnar? Dynastiska? Dessa ordnars förtjänstmedaljer?

    1. Gruppindelningen avser svenska utmärkelser. Utländska statsordnar är alltid godtagbara, även Påvliga Heliga gravens orden, Suveräna Malteserorden, samt till dessa ordnar hörande förtjänstkors och medaljer. De fyra äkta Johanniterordnarna under resp. statschefs beskydd (Storbritannien, Tyskland, Nederländerna) är vissa sammanhang godtagbara, så även övriga dynastiska – men där blir frågan om hur efterföljande stat förhåller sig till sitt avsatta kungahus. ItS:tMLO är fortfarande inte tillåten att bära i Italien, medan NeapS:tGO accepteras i både Italien och Spanien.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.