Phalerae

Ursprunget till faleristik som begrepp kommer från grekerna som satte medaljer på hästarnas seldon och soldaternas hjälmar. De grekiska tá fálárá fästade vid seldon övertogs sedan av romarna – phalerae fästade i selar som bars av romerska centurion.

Det tycks som att romarna ursprungligen förlänade en hasta pura till kavalleri och en patella (grund skål) till infanteri för att ha dödat och plundrat en fientlig soldat, men senare ersättes dessa av phalerae till både kavalleri och infanteri.

Det finns många phalerae bevarade som museiföremål och avbildningar på centurioner som visar selarna, men det kan vara intressant att se hur en grupp som intresserar sig för historiskt återskapande gestaltar phalerae så som de en gång användes och såg ut.

En återskapad centurions phalarae-sele från första århundradet e.Kr. över lorica squamata (fjällpansar). Den håller tio medaljer för tapperhet och tjänst. Högst upp i mitten syns två stenbockar på en halvmåne, kopplade till kejsare Augustus. Medaljerna i översta radens ytterkanter, till vänster guden Jupiter Amon och till höger guden Janus omgärdade av varsin torques, tilläggstecken för tapperhet. Centurioner fäste ofta sina militära paludamentum (mantel) vid dessa för att framhålla att han hade två av de eftertraktade utmärkelserna: de kunde vara små eller stora, guld eller silver. I översta radens mitt finns Herakles som kämpar mot det nemeiska lejonet. Mittenraden visar till vänster en mäktig romersk örn som breder ut sina vingar – en symbol för själva Rom. Centrummedaljen visar gorgonen Medusa, vilket var ett vanligt motiv på romerska högre officerares lorica musculata (kroppskyrass). Den nedersta raden visar i mitten kejsar Tiberius som står över sina döda fiender och kejsar Nero till vänster.

För att ha tilldelats sådan mängd medaljer fordrades exemplarisk tjänst på slagfälten. Förutom att vara ett vandrande medaljkabinett av belönad tapperhet, så utstrålar den också romersk propaganda, romerska värderingar: honoritas, gravitas, dignitas och nobilitas. När centurion eller optio (underofficer, stf centurion) inte bar selen kunde en signifer (standarbärare) göra det, en stor ära i sig.

Bilden visar höjdpunkten för en optio (underofficer), en fältbefordran till den illustra graden centurion där kejsaren överlämnar en phalerae-sele troligen under kampanjen Gallien. Centurion valde sedan sin egen optio som stf centurion och hade 80 man under sitt befäl…

Källor:

http://www.omsa.org/files/jomsa_arch/Splits/1993/9440_JOMSA_Vol44_1-2_07.pdf

https://www.facebook.com/HistoryLeak