Alla inlägg av jonar242

I Älvsjöpodden

En intensiv kväll som gäst hos Älvsjöpodden, en lokal och oberoende podd som drivs av min fru Enikö kring företeelser och människor i Älvsjö. Det blir lite mer av översikt och orientering kring ordnar, medaljer och ordenssällskap, med lite nedslag som bl.a. Bastuorden(!). Framöver ska jag försöka bidra till podden i form av en Älvsjörelaterad historiehörna.

Ordenssällskap på YouTube

I dessa Corona-tider så finns det inte så mycket socialt att göra, så utöver mina vanliga sökningar på nätet så har jag också tittat lite på YouTube kring vad som finns kring ordenssällskap i Sverige (Jag kanske också borde ha tittat lite på utmanarna till YouTube, bl.a. Floatplane, men det får avvakta).

Vad jag kan hitta är att ett par ordensällskap har startat en egen YouTube-kanal (Bifrostorden och Tempel Riddare Orden) och ett par loger (Ordenssällskapet Par Bricole i Malmö och Riddartemplet Gregorius inom Tempel Riddare Orden). Ingen av dem har väl kommit över födslovåndan och har bara ett begränsat antal uppladdade klipp, men intressant som fenomen.

Vid sidan av det blir det ohemult många träffar vid sökningar på ”ordenssällskap”. Mycket är förstås sedvanliga konspirationsteorier m.m., men det finns även klipp från från enstaka medlemmar.

Bland annat kan man se en jubilar firas efter brödramåltiden i Odd Fellow-Orden och vi kan följa en familj som går på barnfest med julgransplundring på Svenska Frimurare Ordens stamhus i Stockholm, en inbjudande film till Tempel Riddare Orden i Linköping, ett klipp med förbitågande bröder från Coldinu-Orden som återinvigd ett av sina kors (äldre tiders sjöfarare planerande kors i strandlinjen att navigera efter). Högt och lågt – och ganska trevligt med spännvidden.

Bert van der Lans 72:a Nijmegenmarsch?

I en artikel i Gelderlander (12/3) intervjuas Bert van der Lans, 87 år, som avslutat  Nijmegenmarschen 71 gånger och innehar rekordet för flest antal genomförda Nijmegenmarscher.

Under 2019 hade Bert van der Lans påbörjat sin 72:a fyradagarsmarsch när katastrofen inträffade. Efter den första marschdagen åkte han hem med cykel och fick plötsligt bromsa hårt för en annan cyklist. Han föll och fördes till sjukhus med ambulans med brutet nyckelbenet och var tvungen att bryta.

År 2006 avbröt arrangörerna marschen p.g.a. värmen, så med 2019 års incident har Bert van der Lans startat 73 gånger. Första gången 1947 som 15-åring.

Han har inte registrerat sig än, sista dag för registering är 27 mars. ”Jag har varit upptagen med andra saker: jag har varit gift i 60 år. På lördag är det firande till vilket vi har bjudit in femtio personer. När det är gjort registrerar jag mig, meddelar Van der Lans.

Han känner sig inte helt frisk: ”Jag har en mild form av Parkinson, men jag ska se om det fungerar. Varje dag är bättre än förra. Jag tar mediciner och med det håller jag det ganska stabilt. Snart har jag min första träning.” Van der Lans fyller 88 år i slutet av maj. ”Jag har redan lärt mig att inte gå så fort längre.”

Det finns fortfarande cirka 3 500 startbiljetter tillgängliga för Nijmegenmarschen, som kommer att hållas 21 till 24 juli. Räknaren för antalet registreringar var 45 557 på torsdag morgon, medan det finns plats för 49 000 deltagare.

Medaljceremoni F 7: FMintBM för EUTM 14

Idag har jag varit i tjänsten vid F 7 Såtenäs för att tillsammans med bl.a. förbandets anhörig- och veteransamordnare och flottiljpastor möta anhöriga till dem som skulle medaljeras över en förmiddagsfika. Syftet var att berätta lite om Svenska soldathemsförbundets (SSHF) verksamhet för anhöriga men även nämna något om främst Invidzonen och Sveriges Veteranförbund som är SSHF:s systerorganisationer. Väldigt fint att få höra en del av de erfarenheter och tankar som de anhöriga hade.

Efter förmiddagsfikat vidtog själva medaljceremonin, med fanvakt och musik från Hemvärnets musikkår Skaraborg. Flygvapenchefen, genmj Carl-Johan Edström talade till de sju som varit verksamma inom EUTM Mali (European Union Training Mission Mali) 14 och delade därefter ut FMintBM åtföljd av flottiljchefen, öv Malin Persson, biträdd av anhörig- och veteransamordnaren Jimmy Lidsund som bar medaljhyendet. Väldigt roligt att första gången få vara med vid utdelning av FMintBM.

Sedan utlandsveteranerna mottagit sina medaljer fick de nyligen medaljbehängda utlandsveteranernas flygvapenchefens uppdrag att utdela de anhörigmedaljer som Invidzonen låtit ta fram i brons att hänga om halsen. Med inramningen av flygvapenchefens passus om att det egentligen är de anhöriga som har den svårare bördan att bära, som är hemma och väntar, så var det ett starkt och tårfyllt ögonblick när utlandsveteranerna fick krama om sina anhöriga och även ge dem en medalj. När jag senare pratade med flottiljchefen, så nämnde hon att vid större kontingenters medaljutdelningar så är det svårt att få utrymme för utlandsveteranerna behänga sina anhöriga med Invidzonens medaljer, men i det här fallet var det så få och det fungerade utmärkt, verkligen gripande ögonblick.

Därefter vidtog lunch på Parkmässen/Såtenäs herrgård med ytterligare tillfälle för samspråk med och mellan utlandsveteraner och anhöriga innan det var dags att skingras. Fick under dagen bl.a. tillfälle att hälsa på flygvapenförvaltaren Ulrik Danielsson – att det sedan 2018 (FV 2016) finns stridskraftsförvaltare är något jag missat.

Ordenshunger på Caltrap’s Corner

I listan till höger har jag en länk till den arkiverade sidan Caltrap’s Corner – det är lite synd att Jonathan Caltrap inte fortsatte, eftersom det finns en del intressanta artiklar. Jag håller inte med om allt, men det är fortfarande uppfriskande att gå tillbaka och läsa.

När jag titta förbi senast fastnade jag lite på artikeln The Instructive Case of Cosmo Lovejoy and his wife Muffy.  Den belyser två personer väg in i den ridderliga undervegetationen av oäkta riddarordnar, och den är verkligen läsvärd och tänkvärd. För det sker inte sällan att medlemskap i en oäkta riddarorden leder till medlemskap i flera, knutna till än mer fantastiska kungahus i det som tyskarna kallar ordenshunger. Det kan också leda till att man lägger ut stora summor för adelskap som i praktiken är helt värdelösa.

Ordenshunger kan dock även uppträda bland riddare av äkta riddarordnar, det finns personer som hamnat med i ett större antal ordnar. Jag tror att man ska försöka hålla sig till en orden, och att försöka begränsa sig så att man åtminstone inte med i fler än tre, för att hålla ihop kallelsen till riddare.

Bära rätt (Wienerbalen 2020)

Det är relativt lätt att bära saker rätt till frack och uniform, eftersom Kungl. Maj:ts Orden har en framtagen pdf med förklarande bilder och texter sedan 2010, uppdaterad 2019, ligger på http://www.kungahuset.se/. Detta vid sidan av alla böcker som finns på antikvariat (Löwenhielm 1987, 1998, Areen & Lewenhaupt 1929, 1943, 1954). Och för bärande i uniform finns Försvarsmaktens riktlinjer, för närvarande Unibest 2015 Ä3.

Lägger man upp bilder som andra kan se över en bal på internet, så kan se och reflektera över vad de ser. Jag ser bara det andra ser, och tänk på att det finns minst tio andra som ser samma sak, men som inte säger något och låter en felbärande person fortsätta bära utmärkelser på ett inkorrekt sett.

Jag har själv burit fel, varpå någon sagt till mig, vilket svidit, så jag förstår känslan. Men samtidigt, ännu fler har inte sagt något och låtit mig bära fel flera gånger – och det svider mer.

Så bli inte sur eller ledsen, bär i stället rätt nästa gång.


Balen har besökts av ett antal officerare vars orden uppenbarligen inte är tillräckligt tydlig med vad som gäller. MOC ansökte om bärandetillstånd till Försvarsmaktens uniformer 2010, och nekades detsamma (För övrigt kan i princip inga dynastiska ordnar ges bärandetillstånd till uniform, den möjligheten tillkommer den idag verkande statsbildningen för området, oftast republik).

Det betyder att MOC har ett ansvar att se till att medlemmarna är informerade om sakernas tillstånd och säkerställer att de gör rätt. Det åligger även varje riddare av MOC att inte automatiskt sätta på sig en orden till Försvarsmaktens uniform utan att säkerställa att bärandetillstånd föreligger och att man som individ följer Unibest. Så är inte fallet vad gäller flera balbesökare.

Antingen använder man Försvarsmaktens uniform och avstår från att bära MOC eller andra av ”kungahusets” ordnar, eller så bär man frack med MOC m.m. Så enkelt är det.

Och i strikt mening kan inte MOC bäras till frack annat än interna sammankomster: ”kungahuset” är inte erkänt som ett kungahus: av det följer att dess ordnar inte är riddarordnar utan ordenssällskap på motsvarande sätt som Odd Fellow och Innocenceorden och ska bäras på motsvarande sätt – endast vid interna sammankomster.


Tempelherreorden förlorade sitt bärandetillstånd till Försvarsmaktens uniform redan 2012, men likväl bär en del personer fortfarande denna orden.


Dynastiska riddarordnar, även de som är inkluderade i ICOC:s register, ges inte bärandetillstånd till Försvarsmaktens uniform eftersom det är den existerande statsbildningens ordnar som ska bärandetillstånd. Det är således republiken Indonesien som ges bärandetillstånd till uniform, inte f.d. regerande kungahus inom Indonesien.


Sällskapsordnar, som Innocenceorden och Stora Amarantherorden ska aldrig bäras utanför de egna sammankomsterna. Det är ett självklart förhållande för att hålla rågångarna mellan riddarordnar/statsordnar/förtjänstordnar som förlänas för förtjänster, till skillnad mot sällskapsordnarnas band som endast är ett tecken på medlemskap (att göra detta till uniform – dubbelfel).


Några individuella noteringar.

  1. Miniatyrer bärs på frackrocken slag, i höjd med knapphålet, inte på bröstet vid fickan. Miniatyrerna ska täcks slagets bredd, inte börja mitt på slaget och sedan gå ut över rocken. I Sverige bärs miniatyrer på en rad, inte flera.
  2. Utmärkelser i original i band på bröstet bärs ca 2 cm ovanför fickans öppning: därmed bärs inte näsduk.
  3. Original på bröstet och miniatyrer på slaget blandas aldrig – välj antingen eller.
  4. Bärs originalet av en utmärkelse, så bärs inte dess miniatyr samtidigt.
  5. Utmärkelser om halsen bärs inte över/under vid rock med öppna slag: utmärkelser ska ligga omedelbart under halsdukens knut med alla utmärkelser i samma höjd. Vid två bärs den finare till bärarens höger, vid tre den finaste i mitten, andra i rang till bärarens höger och tredje i rang till vänster.
  6. Två kraschaner vertikalt/lodrät, aldrig diagonalt.
  7. Kårband (motsvarande) bär främst i akademiska sammanhang.
  8. Ordenskedja bärs endast när det är särskilt anbefallt och detta är inte ett sådant tillfälle.
  9. Damer bär utmärkelser på bärarens vänstra sida, inte högra. Detta för att utmärkelserna symboliskt ska vara nära hjärtat.

Så långt individerna. Jag får också anledning att återkomma till själva arrangemanget: det är uppenbart att balen har utvecklat sig till en arena där oäkta riddarordnar bärs av var och varannan person: MOC och dess systerordnar, Tempelherreorden, Sankt Lazarus orden av Jerusalem, oäkta Johanniterorden, Ordo Constantini Magni m.m., medan statsordnar och äkta riddarordnar – som Johanniterorden i Sverige – är i klar minoritet.

Det är tämligen tydligt på metanivå att de oäkta riddarordnarna bidrar till ordensinflation, eftersom det finns ett stort antal personer som inte fått någon annan utmärkelse än ett halskors eller storkors och som inte gjort någon större insats som motiverar en sådan hög ordensklass. Det är verkligen inte bra, och det är inte bra att balen har fått detta drag –  det stöter bort de som jag tror balarrangörerna vore mer intresserade av att få till sin tillställning, och det sänker balens rykte påtagligt. Jag hoppas att balarrangörerna fattar mod och faktiskt vågar bestämma att det är svenska officiella och halvofficiella utmärkelser samt utländska officiella ordnar som endast är tillåtna på balen. Då tar man bort hela undervegetationen av ordenskors.

PS:tMO presenteras på YouTube

Som följd av att varumärkesstriden kring ordenskorset är avdömd till kungahusets av Portugal fördel har Kungl. Portugisiska Sankt Mikaels av vingen orden tagit steget att låta producera ett videoklipp där ordens bakgrund som den tecknar sig i olika verk presenteras av vicekansler Carlos Evaristo, likaså läget idag. Orden är stadfäst 1986 av huvudmannen för kungahuset av Portugal och är därför en legitim riddarorden: det finns vänskapliga relationer mellan kungahuset av Portugal och andra regerande eller f.d. regerande furstehus, och den svenska grenen beskyddas av H.K.K.H. ärkehertiginnan Walburga Habsburg Douglas, som under flera år gästat PS:tMO i Sverige valborgsbal.

För mycket länge sedan fanns en internationell webbplats för PS:tMO, som indrogs till följd av varumärkesbråket: återstår att se om en ny sådan återuppstår.