Förordning om Sveriges främsta utmärkelser

Så är det torsdag igen, och det är nog fler än jag som igen bläddrat igenom ärendeförteckningen för regeringens torsdagssammanträde för att se om en förordning beslutats med anledning av Belöningsreformen. För efter riksdagens beslut att bifalla propositionen i somras krävs en ny regeringsförordning som ersätter den ännu gällande förordningen Ordenskungörelsen.

Så tycks idag ha skett, då Justitiedepartementets del 1 som punkt 20 har Förordning om Sveriges främsta utmärkelser.

EDIT 2022-12-20: förordningen har nu publicerats i Svensk författningssamling, med ikraftträdande den 1 februari 2023.

EDIT 2022-12-21: pressmeddelande från justitieminister Gunnar Strömmer har nu publicerats.

Utseende för inseende

Under en paus under Svenska Heraldiska Föreningens symposium på Riddarhuset den 15 oktober om de svenska riddarordnarna så överhörde jag en yngre person som ondgjorde sig lite över att Svärdsordens kors är andreasställt (”som ett kryss”) – vilket i samband med Belöningsreformen borde korrigeras så att Svärdsorden är rakt ställd och mer liknar de tre övriga kungl. svenska riddarordnarna.

Det hör ungdomen till att vilja ifrågasätta, vilja förändra – jag var som 20-30-åring inne på flera fiffiga idéer kring de kungl. riddarordnarna, som jag med ålderns visdom inte ser som möjliga, lämpliga eller önskvärda, och även jag var nog inne på samma tanke vid tillfälle. Men Svärdsordens kors har varit andreasställt sedan 1748 och det finns ingen anledning att ändra på det nu: det avvikande utseendet är sannolikt en poäng, inte en designmiss som måste åtgärdas.

År 1748 hade man vid ordensintiftandet möjlighet att göra kungl. Svärdsorden och kungl. Nordstjärneorden i princip helt lika, med åtskilda mittglober: stiligt och kostnadseffektivt. Att de fick olika utseende måste därför tolkas som medvetna val. De uppenbara skillnaderna mellan ordnarna syns i bandens olika färger, men även korsens olikartade ställningar måste ha varit genomtänkt.

En indikation på det är vidstående bild: varje präglat kors hade två fästen för kronan: beroende på vilkendera som ska tillverkas, så sågar man bort det ena. Det hade gått att bara ha en helt likadan grundstamp för båda ordnarna, men aktivt har möjligheten valts att tillverka både andreasställda kors och raka kors.

Kungl. Serafimerorden bars i kedja eller band en écharpe, så bärandesättet avslöjar denna orden för vad den är – rikets förnämsta utmärkelse. Serafimerordens emaljerade korsarmar är plana där övriga ordnar har välvda korsarmar, utöver serafer i korsvinklarna där övriga har öppna kronor, så kungl. Serafimerordens utseende är särpräglat.

Men en Svärdsorden eller en Nordstjärneorden i band om halsen eller på bröstet – där bidrog korsställningen utöver bandfärgen till att hålla isär utmärkelsen för militär respektive civil statlig tjänst, så att det blir lätt för betraktaren på långt håll att se skillnad på militär och civil förtjänst. Om personen är obekant, så ger ordenskors (och ordensband) en ledtråd om vem bäraren skulle kunna vara – och vem det inte skulle kunna vara.

År 1772 tillkom kungl. Vasaorden för övriga delar av samhället – och även här får orden ett avvikande utseende, den s.k. Vasatrissan. Om orden bars om halsen eller på bröstet och det – av något skäl – var svårt att se bandet, så gick det på håll inte att ta miste på vad som var Svärdsorden respektive Nordstjärneorden respektive Vasaorden: vilka som var militära eller civila ämbetsmän och vilka som tillhörde övriga samhället.

Detta kom att förändras 1860 när Vasaordens stora trissa blev mindre centrum på ett vitemaljerat malteserkors, troligen med tanken att göra de fyra kungl. riddarordnarna mer lika. Men inte ens nu gjordes ordenstecknen helt lika. Man hade kunnat utgå från stampen ovan och satt en oval trissa med ett runt fäste som passat grundkorset. I stället gör man sig omaket att ta fram en ny stamp för ett nytt malteserkors där korsarmarnas längd följer den stående ovalen – ordenskorset är mer långsmalt än liksidigt. Även om man inte ser bandet, så ser man på håll skillnad på Nordstjärneorden och Vasaorden.

Det hade alltså gått att göra alla kungl. riddarordnarna i det närmaste helt lika, men så har inte skett. Skillnaderna i utseende består, trots ändringar: då måste rimligtvis slutsatsen vara att skillnaderna är medvetna och sannolikt för att kunna underlätta avläsning av vad det är för orden som betraktaren ser. Olikheterna ger insikt kring bärarens verksamhetsbana och därför möjligen en ledtråd om vem det är, om personen inte redan är bekant. Eller vem det absolut inte kan vara.

TIll detta kommer att militära förtjänster inte sällan hålls i särklass i ordensväsenden världen över: så även i Sverige. Det ska vara möjligt att på långt håll se att det är just Svärdsorden som bärs, till skillnad mot civila Nordstjärneorden och Vasaorden. Av det skälet har kungl. Svärdsordens utseende bestått sedan 1748.

Detta sagt: även om jag inte delar tanken i sig, så blev jag ändå väldigt glad över att höra resonemanget: det finns unga vuxna som går och tänker och funderar på hur man skulle kunna förbättra de kungl. riddarordnarna! Hur häftigt är inte det? Det borgar för faleristisk återväxt och vidareutveckling i Sverige. Keep it up! 🙂

Föreningen för forskning om ordenssällskap i Sverige

Så har det hänt: som tidigare prognostiserats bildades den 6 december Föreningen för Forskning om Ordenssällskap i Sverige (FFOS). Föreningens syfte är främjande av forskning, utbildning och upplysning om ordenssällskapens i Sverige historia, verksamhet och kulturarv. Inspirationen kommer från Center for Fraternal Collections and Research vid Indiana University.

Föreningen är organiserad en invalsförening där styrelsen godkänner/avslår medlemsansökningarna, för att garantera medlemmarnas seriositet. Det som återstår nu är organisationsnummer och bankkonto, så kommer föreningen att börja arbeta mer aktivt under 2023 med undertecknad som dess sekreterare.

Ordenshärold vid Kungl. Maj:ts Orden

Som följd av Belöningsreformen och ökade behov av handläggning av ordens- och medaljförslag m.m. har ordenskansler vid Kungl. Maj:ts Orden (KMO) gett undertecknad förtroendet att den 1 januari 2023 övergå från timarvodering till heltidstjänst vid KMO i en nyinrättad tjänst. Under de första tre månaderna tjänstgör jag halvtid vid KMO och halvtid som biträdande generalsekreterare för Svenska soldathemsförbundet för att lämna över till min efterträdare där.

Det blir också ett byte av titel – från ordensamanuens till ordenshärold. I arbetet som ordensamanuens 2018–2022 har web/kommunikationsfrågor varit en delmängd och förhållandet kommer att öka något i den nya rollen. Tanken uppstod därför att utse en ordenshärold: kommunikation var och är en viktig del av häroldens funktion.

Härolderna vid Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden indrogs med 1952 års ordensstadga efter att ha varit vakanta sedan 1800-talet, men det fanns två härolder (för Serafimerorden) vid KMO fram till 1974. Härolder vid KMO under Gustaf VI Adolf var i ena spåret protokollsekreteraren och kammarherren, herr Erik Torstensson Uggla 1961–1974, före det byråchefen, friherre Göran von Otter 1956–1961, före det förste beskickningssekreteraren och kammarherren, greve Gustaf Bonde 1949–1955. I andra spåret var det kammarherren, friherre Frederic Rudbeck 1950-1974, som alltså innehade uppdraget i hela 24 år – längst tid hittills. Härolderna 1748–1974 var ceremoniella utnämningar och tjänstgjorde tillfälligtvis.

Ser vi längre tillbaka, så har Jesper Wasling gjort en läsvärd exposé över härolder i Sverige och vid Kungl. Maj:ts Orden (undersidor via menyn till höger) – för den som vill fördjupa sig ytterligare, så har han även skrivit boken Medeltidens härold: diplomat, konferencier och arkivarie.

Under 00-talet hade jag förtroendet att vara persevant (junior härold) i Svenska Heraldiska Föreningen, under 10-talet härold i ett ordenssällskap, så det finns lite att bygga vidare på, vid sidan av erfarenheter och kunskaper kring web/kommunikation. En nåd att få arbeta på heltid med faleristik och väldigt glädjande att häroldstiteln åter tas i bruk i Sverige efter nära 50 års vila.

Höga slottets faleristik

Som tonåring läste jag mycket science fiction och en minnesvärd bok är Mannen i höga slottet av Philip K. Dick. Boken utspelar sig i ett parallellt universum där Tyskland och Japan vann andra världskriget och där USA är delat längs Mississippi: en japansk västkust och en tysk östkust. För några år sedan kom The Man in the High Castle som tv-serie i fyra säsonger via Amazon Prime Video, baserad på boken men vidareutvecklad. Bland de exekutiva producenterna hittar vi Ridley Scott, som levandegjort en annan av Philip K. Dicks böcker på vita duken som regissör till filmen Blade Runner.

Serien är intressant – både ur perspektivet ”tänk om detta hade hänt”, men också genom att återge den rädsla som präglar en diktatur på alla nivåer och – därför – det stora mod som krävs för att kunna stå upp mot ett repressivt samhällssystem (oavsett ideologi),

Handlingen är förlagd till början av 1960-talet och de erövrade delarna av USA fordrar uniformerad militär personal: det finns också en militär spänning mellan Tyskland och Japan som supermakter i bräcklig allians. Därför har ovanligt stor möda lagts på ett realistiskt ordens- och medaljväsende till uniformerna utifrån en tänkt andra världskrigsseger för Tyskland och Japan 1947 med förlust för USA. I en välillustrerad artikel berättar faleristikern Peter Czink om hela processen. Intressant, eftersom det fordrar större kunskap och eftertanke än att göra som filmindustrin ofta gör när det kommer till faleristik: hitta på något helt nytt, helt fantastiskt – och helt overkligt.

(Den uppmärksamme hittar en liten svensk koppling – en pvpjtgb 9031 syns ibland, tillräckligt okänd för att kunna figurera som udda tysk jeep.)

Forskning om ordenssällskap

I torsdags kom ett mail från ordföranden i Arla Coldins anslagskommitté för att meddela att Välgörenhetsnämnden i Arla Coldin, som förvaltar Stiftelsen Sten Lewenhaupts fond, dagen innan, på rekommendation av Anslagskommittén inom Arla Coldin, beslutat att tilldela mig 25 000 kronor. Motivationen lyder:

Jonas Arnell-Szurkos driver sedan år 1998 sajten http://arnell.cc. Här presenteras ett mycket stort antal ordnar som finns eller har funnits i Sverige. Den här typen av grundforskning är av stor betydelse för vidare framsteg. Arnell-Szurkos har också skapat en struktur för hur ordenssällskap skall betraktas, också en viktig insats för vidare forskning.

Oerhört stort och jag känner mig i lika delar hedrad och ödmjuk inför en sådan välvilja från Coldinu Orden när 25-jubiléet för sajten närmar sig. Vad göra med en sådan pekuniär gåva? Efter ett tämligen kort funderande har jag beslutat att hela beloppet kommer att gå vidare för att understödja forskning om ordenssällskap.

Svenska Frimurare Orden har forskningslogen Carl Friedrich Eckleff för forskning kring frimureri och bl.a. Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm som lämnar bidrag till medicinsk, psykologisk eller pedagogisk forskning samt Frimurarestiftelsen som primärt lämnar bidrag till forskning om åldringsvård. Även andra ordenssällskap har stiftelser och fonder för att understödja vetenskaplig forskning.

Det som saknas i Sverige är någon form av samlande arena för forskare/forskning om ordenssällskap. För närvarande verkar flera forskare som forskar på ordenssällskap för att bilda en ideell förening med syftet att skapa just detta. Förhoppningsvis kan detta vara en ”dragpeng” som kan dra till sig ytterligare donationer från andra ordenssällskap, privatpersoner och andra intressenter. Inriktningen är att kunna etablera föreningen innan årets slut. Mer information inom kort!


Cybersäkerhet – medalj i reklam

I oktober arrangeras varje år EU:s informationssäkerhetsmånad. I Sverige anordnar MSB och Polisen kampanjen ”Tänk säkert”. Syftet med kampanjen är att öka medvetenheten om informations- och cybersäkerhetsfrågor.

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap

I dagens DN såg jag en annonsfilm inlagd i ett reportage: i ena versionen en kvinna, i andra versionen en man. Båda börjar på samma sätt: en närbild på en medalj som långsamt panoreras ut under det att text visas.

Medaljen visar I blått fält ett lejonansikte av guld, i munnen hållande ett hänglås av silver, skölden krönt. På medaljbandet står ”FÖR BYTE TILL SÄKRARE LÖSENORD”. Visserligen trycks aldrig text på riktiga medaljers band, det måste här vara gjort för att förenkla avläsning. Men inskriptionen är utformad som en riktig, symbolerna på medaljen är sinnrika. Bra research bakom medaljens utformning!

Det är intressant att en reklamsnutt börjar i en förtjänstmedalj; jag tror inte att jag sett det tidigare. Tankarna går osökt till om Belöningsreformen på något sätt ökat medvetenheten om ordnar och medaljer, om än aldrig så lite.

Och efter att ha klickat bort den aktuella sidan och dess reklam, så verkar det omöjligt att kunna återse den igen. Men på MSB:s YouTubekanal finns lite längre filmklipp på 30 sekunder med samma tema, den som bytt lösenord är värd en medalj. Glimten i ögat!

Och glöm nu för all del inte att byta till ett säkrare lösenord…

Kraschaner – öglenål med fjärilslås

Jag har tidigare skrivit om att sätta tränsar på frack m.m. för att kunna haka i kraschanernas vertikala trubbiga nålar – även vissa typer av montage för utmärkelser i band fordrar tränsar för långa horisontella trubbiga nålar.

I en Facebook-grupp såg jag igår kväll ett intressant sätt att fästa kraschaner: en metallögla som slutar i en spetsig nål att trä igenom frackrocken och som fästs på baksidan med ett fjärilslås. Alla ute i landet har kanske inte tillgång till en skräddare som vet hur man gör tränsar och i så fall skulle detta kunna vara ett alternativ.

Ännu inget svar kring vem tillverkaren är, uppdaterar inlägget i så fall. Om någon annan vet, skriv gärna en kommentar!

Brian de Bois-Guilbert – Sir ”Sam” Neill

Vad gör du på nyårsdagen? För egen del försöker jag se tv-filmen Ivanhoe – den sändes första gången nyårsafton 1982 på SVT, men har därefter visats på nyårsdagen, så något av en tradition.

”Sam” Neill – känd från Jurassic Park-serien – spelar tempelherren och preceptorn Brian de Bois-Guilbert och har uttryckt förvåning och glädje över att han ännu efter 40 år är Sveriges favoritskurk på nyårsdagen. Han brukar skicka en hälsning via Twitter till oss svenskar.

Sam Neills tweet nyårsdagen 2019

Skådespelaren har själv har fått två ordnar – dels fick han OBE, Officer of the Most Excellent Order of the British Empire (OffStbEmpO, Officer of Storbritanniska Empire-orden) år 1991, dels har han sedan 2007 varit Distinguished Companion of the New Zealand Order of Merit (DCNZM) (Kommendör av 1:a klass av Nya Zeeländska Förtjänstorden, KNZFO1kl).

Det intressanta är att Nya Zeeland justerade sitt ordensväsende 2009 för att bli mer lika det Storbritanniska ordensväsendet. Högsta klassen bytte benämning från Principal Companion till Knight Grand Companion och näst högsta klassen Distinguished Companion övergick till att benämnas Knight Companion – och de innebar också ridderskap/knighthood med titeln Sir/Dame. De som 2009 hade fått äldre utmärkelser erbjöds konvertera dessa till de nya klasserna och erhålla Sir/Dame.

”Sam” Neill valde dock att avstå en konvertering till Knight Companion + Sir, eftersom han upplevde det som en alldeles för stor ära. Jag tyckte det var oerhört synd, av två skäl: man kan själv inte alltid rätt bedöma sina förtjänster – om andra tycker att man är värd en utmärkelse, så gör man klokt i att acceptera och lite på att förslagsställarna ser förtjänster som man själv kanske inte kan uppfatta. Det andra är förstås att det varit fint om Sveriges favorit-riddar-skurk faktiskt hade blivit dubbad till riddare i verkliga livet.

MEN! Nu har det skett! Sam Neill har accepterat konverteringen och för några få dagar sedan dubbades han formellt till Knight Companion of the New Zealand Order of Merit av Nya Zeelands generalguvernör Dame Cindy Kiro. Nästan som en prequel till Ivanhoe – Brian de Bois-Guilbert slagen till riddare. 🙂

Arise, Sir ”Sam” a.k.a. Brian de Bois-Guilbert, och ta oss genom det som väl blir 42:a visningen av Ivanhoe nyårsdagen 2023…

Tack Mats L. för tipset om nyheten!

Lego 677 Knight’s Procession

Jag får ibland frågan var mitt intresse för riddare och ordnar kommer från, varpå jag svarar barndomen och alla riddarleksaker, riddarseriealbum om Prins Valiant och riddarlekar med andra barn. Bland riddarleksakerna fick jag som tioåring 1979 Legoset 677 Knight’s Procession. Det hängde inte ihop med något annat Lego och var lite för sig själv i lekarna – och jag har sålt mitt set vidare.

Men det är något med det där setet, som avviker från annat riddarlego: det finns ett YouTubeklipp som reflekterar och undersöker vad Knight’s Procession egentligen föreställer. Varför avsuttna riddare, varför procession, varför liten handdragen kärra, vad är lasten, vilka är de historiska referenserna som kan ligga bakom? Stora frågor bakom små färglada byggklotsar.