Johanniterorden i Sverige

bild: ur von Konow (1995)
Rättsriddare (halskors, bröstkors som Riddare) Standaret Riddare (äldre utförande, halskors + bröstkors)

Orden härstammar från den preussiska Johanniterorden (Balliet Brandenburg), som vid första världskrigets slut räknade närmare 60 medlemmar. Inom dessa uppstod en önskan att samordna den hjälpverksamhet många av dem enskilt utövade mot tyskar, och denna tanke gav upphov till bildandet av en svensk gren av orden. En skrivelse författades 1920 av den enda svenske rättsriddaren greve1 Walter von Hallwyhl samt riddarna greve Adam Lewenhaupt, greve Eric von Rosen och Einar Adlerstråhle för att undersöka intresset bland de svenska johanniterna med ett antal frågor kring bildandet av en nationell ordensavdelning.

Vid ett möte på Riddarhuset fattades den 9 april 1920 beslutet att inrätta en svensk avdelning av tyska Johanniterorden, kallad Johanniterordens i Sverige Riddarförbund. Vid mottagningen hos drottning Victoria dagen efter grundandet tillkännagavs att kungaparet gemensamt ville bli ordens beskyddare; både konungen och drottningen var sedan 1913 s.k. Ehrenmitglieder av preussiska Johanniterorden (ung. första hederledamöter). Konungen hade blivit johanniterriddare som kronprins 1896. Beslutet att inrätta den svenska avdelningen stadfästes den 15 oktober av herremästaren (Herrenmeister) prins Eitel Friedrich på villkor – att den underordnades Balliet Brandenburg. Som kommendator valdes greve Walter von Hallwyl (som avled året därefter). Vid 1920 års utgång bestod den svenska avdelningen av 55 riddare och 11 rättsriddare.

Enligt konungens bestämmelse har från 1924 de svenska riddarna – som förut i kalendrar och rullor betecknades som riddare/rättsriddare av preussiska Johanniterorden (R-R/RPrJohO) – fått beteckningen R-R/RJohO, där hänvisningen till det preussiska ursprunget alltså bortfallit. Från 1930 vann utnämning av riddare kraft först sedan Sveriges konung stadfäst denna och som följd därav behövde icke riddare som förut anhålla om tillstånd att mottaga och bära orden. Go 1161/1934: svensk officer har rättighet att bära ordens insignier till uniform utan ansökan.

Vid ordinarie riddardag den 11 maj 1946 antogs de nya stadgarna och fastställdes den ordensstruktur som i realiteten varit rådande i exakt ett år. Det nya namnet blev Johanniterorden i Sverige under ledning av konung Gustav V som ordens ”Herre och Mästare”. Den 1 januari 1947 infördes det idag gällande ordenstecknet. Det internationellt brukade svarta ordensbandet försågs med vita kantränder för att kunna särskiljas från den svenska Nordstjärneorden. De preussiska örnarna i korsvinklarna byttes mot gyllene vasar (möjligen tänkt som en försoningsgest, eftersom det var Gustav Vasa som upphävde orden i vårt land).

Idag är konung Carl XVI Gustaf ordens höge beskyddare och Kommendator 2010- är Henric Ankarcrona. Titeln kommer från att man tidigare var ett kommenderi inom den preussiska Johanniterorden, och att ordens leds av en kommendator i stället för en stormästare är en konsekvens av att varken konung Gustav VI Adolf eller konung Carl XVI Gustaf har upptagit Stormästarskapet över Johanniterorden. Orden har sitt säte i Riddarhuset i Stockholm. Orden har idag ca 290 Riddare och ca 60 Rättsriddare, inalles ca 350 medlemmar.

  • Johanniterorden i Sveriges band är svart med smala vita kantränder.
  • Johanniterorden i Sveriges tecken består av ett malteserkors i guld med vit emalj och med vasar i korsvinklarna. Rättsriddare och hedersledamöter bär ett krönt ordenskors.
  • Johanniterorden i Sveriges bröstkors består av ett malteserkors i guld med vit emalj. Bröstkorset är större för Kommendator, Hederskommendator och ordens höge beskyddare.
  1. Rättsriddare (R-RJohO) eller Rättsledamot av andliga ståndet.
  2. Riddare (RJohO) eller Ledamot av andliga ståndet.

Medlemskap är förbehållet män. Det finns inte i ordens stadgar någon bestämmelse om att medlem i orden skall vara av adlig börd. HedLJohO, biskopen Bo Giertz, tillhörde inte adeln. I orden finns också flera medlemmar som inte tillhör det svenska Riddarhuset (däremot den ointroducerade adeln). Dessvärre har ännu inte förekommit att personer utan adlig anknytning upptagits i orden som ordinarie medlem.

En sådan utveckling skulle välkomnas av många – av flera skäl. Vis sidan av Tyska Johanniterordens finska johanniterridderskap är man ensam i världen om generellt bördskrav, där andra riddarordnar kan ha särskilda ordensklasser/ordenskors för adliga men i övrigt anta välmeriterade personer. Johanniterordens slutenhet har bidragit till att ett stort antal självutnämnda/oäkta riddarordnar i Sverige etablerats. Utan en förändrad medlemspolicy finns en uppenbar risk att dessa ordnar genom sitt stora medlemsantal kommer att definiera vad ett ridderskap uppfattas vara – och inte Johanniterorden i Sverige.

Ingen kan bli medlem på egen begäran utan vederbörande måste vara föreslagen av tre medlemmar, av vilka minst en skall vara rättsriddare. Före 1975 var det brukligt att man hade någon av de svenska statsordnarna innan man upptogs i orden som ett lackmusprov på en långvarig samhällsgagnande insats. Johanniterorden i Sverige arbetar idag i enligt med sitt valspråk PRO FIDE, PRO UTILITATE HOMINUM i det tysta med hjälpverksamhet av olika slag, till stor del genom utdelning av avkastning på fonderade medel.

Johanniterhymnen

(text: Gustaf Lagerbjelke, musik: Bengt Gyllenhammar)

 

 Vi rider mot Jordan,
för oss är denna flod
det heligaste av vatten
uppå vår sköna jord.
Vi vandrar mot Jordan,
Guds starka ande där
kom till vår Herre Jesus,
Gud han mötte där.

Och korset på min mantel
är Kristi dyra kors
vårt segrande tecken
på välsignad väg.

 Vi vandrar mot Jordan
i tjänst hos våra herrar,
de arma som vi möter
på välsignad väg.
Vid flodens bädd Johannes
vårt starka föredöme
i mod och ödmjukhet
döper oss till liv.

Vi rider mot Jordan,
för oss är denna flod
det heligaste av vatten
uppå vår sköna jord.

År 2005 inrättades Johanniterhjälpen för att kunna effektivisera ordens hjälpverksamhet.

1 Enligt Hallwyhlska museets Hallwyliana nr. 9, s. 20 hade Walter von Hallwyhl ingen egentlig rätt att kalla sig greve: ”Genom ett kejserligt dekret erhöll 1672 den österrikisk-böhmiska grenen av familjen von Hallwyl grevetiteln. Denna familjegren dog dock ut med Franziska Romana, Walthers farfars mor.”

Annonser

– on Orders, Decorations and Medals in Sweden

Ordnar, förtjänsttecken och medaljer i Sverige

Orders, decorations and medals in Sweden

Phaleristica

En sida om ordnar och medaljer

Heraldik

God heraldik behöver inte vara dyr!

Trond Norén Isaksen

- on Orders, Decorations and Medals in Sweden

%d bloggare gillar detta: