Kungl. Serafimerorden

bild: ur Löfström 1948 bild: ur Löfström 1948
Stora Serafimerdräkten (-1844) Serafimervapen för konung Fredrik I Lilla Serafimerdräkten (-1844)

bild: ur Löfström 1948bild: ur Löfström 1948

  • Serafimerordens kedja består av 11 serafer och 11 blåemaljerade patriarkalkors.
  • Serafimerordens band himmelsblått enär; ”häraw är Herren Konungens macht kommen” (av Guds nåde).
  • Serafimerordens tecken består av ett vitt malteserkors i emalj med serafer i korsvinklarna. På varje korsarm finns ett patriarkalkors. I mitten finns på aversen en blå cirkel, på vilken tre gyllene kronor, ett kors format av Kristi tre spikar och bokstäverna IHS (Iesus Hominum Salvator). Reversen har stiftarens monogram FRS (Fredericus Rex Sueciae).
  • Serafimerordens kraschan består av ett malteserkors i silver med samma utseende som ordenstecknet.

 

Sveriges främsta statsorden instiftad av Fredrik I den 23/2 1748, varvid man – felaktigt – gjorde gällande att den hade sitt ursprung i en medeltida riddarorden, instiftad av Magnus Ladulås. Serafimerorden har idag huvudsakligen karaktär av en förtjänstorden, men har några drag som pekar på att det rör sig om en världslig riddarorden. Serafimerorden tilldelades fram till och med 1974 konungahusets medlemmar (självskrivna), högt förtjänta svenska medborgare som förut varit kommendörer med stora korset av annan svensk orden samt enstaka utlänningar, huvudsakligen statschefer. Från 1952 kan kvinnor förlänas orden. Från och med 1975 förlänas den enbart till förtjänta utländska medborgare (drottning Silvia fick orden 1976 som utländsk medborgare) samt efter beslut 1995 till det svenska konungahusets medlemmar. Den består av endast en grad:

  1. Riddare/Ledamot (RoKavKMO/LoKavKMO/RSerafO/LSerafO)

Svenska innehavare anges som Riddare och Kommendör av Kunglig Majestäts Orden (RoKavKMO), vilket hänsyftar på att personen i fråga är kommendör med stort kors i någon av de andra svenska ordnarna; kyrkliga innehavare kallas dock ledamöter av andliga ståndet av KMO, kvinnliga innehavare ledamot och kommendör (LoKavKMO). Utländska innehavare – oftast statschefer – anges som Riddare/Ledamot av Serafimerorden (RSerafO). De förlänas inte riddarkedjan utom i särskilda fall, inte sällan andra svenska statsbesöket.

Serafimerriddare (och ledamöter) har rang näst efter statsrådets medlemmar, tituleras Herr/Fru och deras förnamn används ej (ex. Prinsessan Christina, Fru Magnusson).

bild: Camilla Hansson 2008
Riddarholmskyrkan 12 december 2008: serafimerringning för f.d. riksmarskalken m.m. herr Rudholm – den sist utnämnde icke-kunglige svenske serafimerriddaren före ordensreformen.

bild: Jonas Arnell 2005
Riddarholmskyrkan 15 april 2005: serafimerringning för HH Furst Rainier III av Monaco.

Varje Riddare ska inlämna förslag till vapen eller monogram som uppmålas och hängs i Kungl. Slottet. På en serafimerriddares begravningsdag förs serafimervapnet till Riddarholmskyrkan från Kungl. Slottet ca 11.45 med hedersvakt följd av tjänstemän vid Kungl. Maj:ts Orden. Mellan kl. 12.00 och 13.00 hålls serafimerringing, vilket betyder att kyrkklockan ringer under hela timmen. Riddarholmskyrkan är normalt stängd men hålls öppen för allmänheten under denna timme. Under timman hålls en kort parentation över den bortgångne.

bild: ur Löfström 1948

Med anledning av Serafimerordens högtidliga ”återupplivande” präglades en medalj i sjunde storleken vilken sedan dess i oförändrat skick utdelats såsom belöning för oegennyttig och framgångsrik verksamhet i den praktiska människokärlekens tjänst. Åtsidan bär Fredrik I:s bild och titulatur. På frånsidan ses Serafimerordens vackra riddarkedja omslutande inskriptionen: ORDO EQ. SERAPHIN. RESTAURATUS NATALI REGATUS LXXIII. Den stolta omskriften lyder: PROCERES CUM PRINCIPE NECTIT och nederst läses årtalet 1748.

Före de svenska statsordnarnas demokratisering på 1800-talet var Serafimermedaljen en ivrigt eftersträvad utmärkelse, särskilt bland det förmögna borgerskapet, och flera av frihetstidens och det gustavianska tidevarvets storborgare tilldelades densamma för pekuniära och administrativa insatser till den publika sjukvården och välgörenhetens främjande. Till en början bars den i guldkedja i ett knapphål på livplagget. Numera utdelas den monterad vid ett antal smala guldlänkar, anbringade så tätt intill varandra att de liknar ett band. och bärs på bröstet som andra medaljer. Serafimermedaljen är den första officiella belöningsmedaljen med kunglig krona på övre kanten och den enda vars konungaporträtt på åtsidan icke utbytes vid inträffande tronskiften. Efter innehavarens död skall medaljen, liksom fallet med ordenstecken, återställas till skattmästaren vid Kungl. Maj:ts Orden, till skillnad mot alla övriga kungliga medaljer. Medaljen förlänades fram till 1975 av konungen i ordenskapitel, därefter förlänas den i hovprotokollet som en kunglig medalj (grupp D). Före 1975 var Serafimermedaljen en ordensmedalj (grupp E) placerad i grupp A.

Annonser
Ordnar, förtjänsttecken och medaljer i Sverige

Orders, decorations and medals in Sweden

Phaleristica

En sida om ordnar och medaljer

Heraldik

God heraldik behöver inte vara dyr!

Trond Norén Isaksen

- on Orders, Decorations and Medals in Sweden

%d bloggare gillar detta: