Knights of Justice of Peace

Varde riddare! I speak and it is so!

Nej, så fungerar det inte. Varken jag eller någon annan privatperson kan göra någon till riddare. Idag kan riddare kan endast utnämnas genom att en statschef ger riddarvärdigheten till någon direkt (som i Storbritannien med Knight Bachelor) eller i formen av ett ridderskap i en riddarorden. För f.d. regerande furstehus kan det också i vissa sammanhang vara passabelt.

The Chartered World Order of Knights of Justice of Peace – med ett Commandery of Sweden – har dock ingen koppling till statschef, och därför är det inte en äkta riddarorden – trots att orden strävar efter höga målsättningar. För svenskt vidkommande är denna orden därför per definition ett ordenssällskap, med vilket följer att riddarvärdighet och eventuella ordenstecken endast har giltighet och kan användas inom ordenssällskapet, men inte utom detsamma.

True Colors

Jag tror de flesta har stött på Cyndi Laupers hit från 1986. Det som drog låten till sinnes var en intressant webbplats om bandfärger: hur nyanserna, men även inbördes bredder på band kan variera över tid. Väl värt ett besök, både sidan om skillnader i band men också huvudingången.

Vad är ett ordens- eller medaljbands sanna färg? Det är svårt att lyckas överföra kunskapen på ett tillräckligt bra sätt. Färgkodssystem som Pantone har underlättat processen mellan beställare och tillverkare. Likväl tycks det ibland som att det enda givna för den som beställer nytt band (för ytterligare utmärkelser) är att man ganska säkert inte får samma. Det kommer att vara skillnad.

  • Materialsammansättningarna mellan två tillverkade band kan skilja, vilket kan få ögat att uppfatta färgerna olika, även om de tekniskt sett är exakt samma färg som de färgats med.
  • Även texturen på trådarna i banden kan skilja, vilket även det kan få ögat att uppfatta färgerna olika, även om de tekniskt sett är exakt samma färg som de färgats med.
  • Färgerna kan skilja på olika sätt – dels olika tekniska skillnader mellan färger, men också för att människor försöker titta på tidigare bandfärgen och åstadkomma ett nytt band i samma färg: där kanske inte ögat är med fullt ut, eller så kan tillverkaren (och köparen) bestämma sig för att tolerera en liten felmarginal. ”Det gula blev lite mer orange där här gången, men det är OK” – men vad händer om samma sker flera gånger i rad?
  • Blekning är ett intressant fenomen över tid. Personer går med en bit band till en tillverkare och ber att få samma – och tänker inte på att det provet i sig redan har tappat färg. När det nya bandet blekts ytterligare, så kanske det blir grund för nästa band – och så får vi ytterligare en blekning för varje gång.

Vad är serafimerbandets sanna färg? Betraktar vi porträtt från 1748 till nu, så är det väldigt tydligt att färgerna har varierat, från något som liknar ljust mellanblått till synnerligen ljust under en period. Resultat av beslut? Blekt förlaga i något steg? Oaktat vilket, en vacker färg.

Tittar man på ordens- och medaljutställningar, så kan det vara kuriöst att se flera exemplar av samma orden, vilka har olika nyanser på bandet. Vad är bandets sanna färg? Men då måste man hålla i minnet att så betraktas inte ordnar och medaljer normalt. Det är enstaka ordnar och medaljer som bärs – då ser man i någon mening bandets samma färg.

Om det gula är lite för orange, eller det gröna lite för gult, eller att ränderna är lite för smala och sitter för långt ut på kanten, det går ofta inte att se på en individuell bärares enskilda exemplar. Ordens- och medaljbanden sänder signal, som avläsaren kan tolka: True Colors.

Knapp och kardborre i nacken?

Foto: Stefan Bede 2021

Pandemin fortsätter att hålla Sverige och världen i fast grepp: nya restriktioner idag som påverkar större sammankomster. Ett par sådana för frack som jag tänkt deltaga i, där har jag plötsligt hamnat på reservplats på grund av nya antalsbegränsningar. Fingers crossed! 🙂

För att pigga upp och få läsare att tänka på bättre tider och frackfester framöver, så kommer här tre bilder som jag fick i höstas, med tips på lite hemslöjd.

Hur gör man för att undvika att utmärkelseband om halsen åker upp i nacken? Jo, ett alternativ kan vara en liten tryckknapp på skjortkragen/bandet. Då hålls allt på plats.

Ovan ser man ena änden av bandets avigsida – tryckknappens fästtråd kommer att synas på bandets rätsida, men den fästtråden kommer att täckas av bandets andra ände – det kommer att ligga överlappande och dölja tryckknappens söm. Visas nedan!

Foto: Stefan Bede 2021

Denna lösning kan fungera väl för Kungl. Patriotiska sällskapets stora medaljer – dessa medaljers band är långa och raka, de har raka avslut som antingen är försedda med kardborrband i ändarna (så var det för mig) eller kan förses med kardborrband i ändarna (så var det för Stefan, det var tryckknappar istf kardborrband på hans band), så de är enkla att korta och justera till rätt längd enligt ovan och därefter förses med en liten tryckknapp.

Det finns flera sätt att dels häkta ihop band om halsen i nacken, dels olika lösningar för att förhindra att bandet glider upp över skjort-/rockkanten och det här var kanske något nytt i den diskussionen. Stort tack Stefan!

Foto: Stefan Bede 2021

New Year Honours List 2022

I Storbritannien offentliggörs på Nyårsafton New Year Honours List med utnämningar till olika utmärkelser. Toppande nyheter är att H.K.H. Camilla, hertiginna av Cornwall har utnämnts till kunglig Ledamot av Storbritanniska Strumpebandsorden och Anthony ”Tony” Blair har utnämnts till Riddare av av Storbritanniska Strumpebandsorden, vilket gör att han blir sir ”Tony” framledes.

Svensk media omskriver detta som adlande, men det är inte riktigt rätt – de får ett knighthood vilket tillhör the Gentry och ligger mellan adel och icke-adel.

En annan nyhet är att Daniel Craig, som har gjort sin sista roll som 007 i No Time to Die, har utnämnts till Kommendör av Storbritanniska Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden — samma orden och klass som den fiktive Bond — för sina förtjänster inom film och teater. Kanske spelade detta in? 😉

Svartbrödraorden rekryterar

Igår var jag på ett heldagsseminarium om veteranpolitik på Karlberg med Veterancentrum som värd, och vi höll till i en av salarna som används av Försvarshögskolan. Här såg jag på vägen till kaffeautomaten en affisch: Svartbrödraorden rekryterar.

Svartbrödraorden är i den allmänna världen ett alternativt namn på den katolska monastiska Dominikanerorden, men på Karlberg är det ett sällskap för alla pansarsystrar- och bröder vid skolan. Svart kommer sig förstås av baskerfärgen som används av pansartrupperna.

För mig som burit svart basker (men var för lång och såg för dåligt för att hamna på stridsvagn/pansarbandvagn – det blev beredskap/pansarskytte på P 10 i Strängnäs) så är det roligt att se att Svartbrödraorden blomstrar. Det finns också en fin sammanställning på Kadettkårens webbplats om både detta ordenssällskap och alla de ordnar som finns på FHS – de tycks ha en funktion som motsvarar nationerna på universiteten, en hemvist för kadetterna baserat på bl.a. truppslag.

Festing, SMaltO och Vatikanen

Det händer en hel del kring Suveräna Malteserorden (SMaltO).

Tidigare H.M.Em.H. prinsen och stormästaren Fra’ Matthew Festing 2008-2017 gick bort igår, den 12 november. Han avgick 2017 efter tvistigheter med Vatikanstaten och påven Franciskus. Frid över hans minne!

Bara dagen innan skickade fältmajoren en artikel kring denna dispyt och dess efterspel. Den enda formella makt Vatikanstaten har över Suveräna Malteserorden tycks vara över professriddarna, d.v.s. de riddare som tagit fullständiga monastiska löften.

Likväl verkar det som att påven vill sträcka sig längre in i orden för att åtgärda det som man ser som brister genom ett påvligt brev som ger påvens delegat i orden mer eller mindre rätt att besluta om ordens ett inre liv, i strid med ordens konstitution.

Bekymmersamt, eftersom Vatikanstaten då tycks kränka den suveränitet som Suveräna Malteserorden har som icke-territoriell stat. Om allt stämmer, så är det inte förvånande men likväl förfärande att riddare av Suveräna Malteserorden har kallat Vatikanens agerande under senaste tiden för coup d’etat och tyranni. Men man får hoppas att alla sidor besinnar sig och att de senaste åren av konflikter kan lägga sig.

Svensk investitur i Vitézorden

Det har funnits riddarordnar i långt över 900 år. Några av dem som kan räkna anknytning till de medeltida riddarordnarna är Suveräna Malteserorden; Tyska, Svenska, Nederländska, och Storbritanniska Johanniterorden (de fem utgör The Alliance Orders of St. John); Påvliga/Nederländska Tyska orden samt kungl. Italienska Sankt Mauritius- och Lazarusorden. Påvliga Heliga gravens orden bygger på den medeltida traditionen att dubba riddare inne i Heliga gravens kyrka i Jerusalem.

Så långt de gamla. Men vilka är då de yngsta riddarordnarna? Här finns två, båda instiftade 1920: Johanniterorden i Sverige och Ungerska Vitézorden. Båda ordnarna har hunnit fira sina 100 år, med firandena något fördröjda genom pandemin.

Nu till helgen hade Ungerska Vitézorden investitur i Sverige, vilket också knyter an till ett 100-årsfirande. För även om orden formellt grundades 1920, så var det inte förrän 1921 som ordens generalkapten (”stormästare”) utsåg de tolv säteskaptenerna som ansvarade för ordens högsta ledning och uppbyggnaden av orden. Orden var officiell i Ungern fram till andra världskrigets slut.

Den huvudsakliga grunden för medlemskap i Vitézorden var att man förlänats tapperhetsutmärkelse – i linje med namnet, ”Riddarnas orden” eller ”Hjältarnas orden”. Oavsett om man var officer, underofficer eller manskap var man genom bemärkt tapperhet berättigad till ordensmedlemskap, vilket för tiden var ovanligt jämställt. Utnämningen bestod av dubbning med svärd till titeln vitéz, som var ärftlig, och följdes av en jordlott. Och det är de ärftliga anspråken som lagt grunden för ordens fortlevnad efter andra världskrigets slut.

Det var generalkaptenen och RÖ-UngGyllSkO, H.K.K.H. vitéz Josef Karl von Habsburg, ärkehertig av Österrike, prins av Ungern och Böhmen som ledde ceremonien i Tyska kyrkan och han åtföljdes av sina barn, de kejserliga och kungliga högheterna Johanna, Josef, Paul och Elisabeth.

Av de åtta som utnämndes till medlemmar var en av kategorin ”rättsriddare” – det vill säga, arvtagare till ursprunglig ärftlig titel (kan även ges engagerad i Ungernrevolten 1956). Två utnämningar av kategorin ”nådesriddare”, vilket innebär exceptionella förtjänster för orden. Det utnämndes även fem ”hedersriddare”, vilket innebär framstående förtjänster för orden. Därutöver utnämndes sex medlemmar till ordens förtjänstkors, fem av brons och en av guld, samt tre till ordens jubileumskors till ordens 100-årsminne.

Ceremonin var värdig och inramad av medlemmar av Kungl. Svea livgardes fältpiparkår, vilket gav en fin anknytning till ordens militära ursprung utan att det kändes för militäriskt. Efterföljande middag på Militärsällskapet låg i samma andra. Vad jag förstått på närvarande var detta i sin helhet ett uppskattat arrangemang, tack vara stabskapten vitéz Robert, löjtnanten för Sverige Veronika samt övriga funktionärer.

Pandemin och ordenssällskapen

Stora Amaranterorden ställde in sin bal 2020 och fältmajoren skickade just information om att Innocenceorden ställer in sin bal i år. Andra ordenssällskap har efter sommaren försiktigt påbörjat en återstart i takt med att statsmakternas direktiv m.m. så medgett.

Vad har pandemin betytt för de svenska ordenssällskapen?

För de större ordenssällskapen med många medlemmar, många loger där man äger lokalerna och många möten per loge syns flera effekter:

  • Inga sammankomster betyder att inga nya bröder (systrar) har kunnat tas in under ca 18 månader.
  • Samtidigt har bröder (systrar) gått bort i samma omfattning som andra år, möjligen något fler till följd av pandemin.
  • En minskad medlemsstock betyder direkt minskade intäkter till orden i form av medlemsavgifter.
  • Minskad vilja att upprätthålla medlemskap när inga träffar kan genomföras, en del tveksamma bröder (systrar) har kanske i samband med pandemin valt att lämna sitt ordenssällskap.
  • Ingen extern uthyrning av logelokaler till privata fester eller andra ordenssällskap som tidigare har bidragit till ordenskassan, medan kostnaderna möjligen inte minskat i samma takt. Det innebär att flera större ordenssällskaps ekonomi är försvagad.
  • Inga möjligheter till sedvanliga insamlingar till behövande i samband med loge drabbar även övriga ideella sektorn eftersom ordenssällskapen då inte kan lämna bidrag till olika praktiskt arbetande hjälporganisationer, som ex. diakonal verksamhet i församlingar, Frälsningsarmén, Stadsmissionen m.m. m.m.
  • Trots pandemin fortsätter intresset för att anta som medlem i ordenssällskap. Det finns en stor puckel av köande kandidater som vid återstart nog behöver tas in för att så snart möjligt kunna återta det läge som var före pandemin vad gäller antal aktiva bröder (systrar) och ekonomi.
  • Utöver att inga nya har kunnat antas, har inga bröder (systrar) kunnat befordras i grad.
  • För dem som har förtroendeuppdrag som innebär att man tjänstgör vid nyantagningar/befordran i grad, så innebär de närmaste året/åren sannolikt ett merarbete med större antal logetillfällen för att kunna korta ner de långa köer som bildats under 18 månaders stiltje.
  • Kommer det i sin tur att leda till relativ ”utbrändhet” av förtroendevalda i ordenssällskapen under 2021-2022, med en svårighet att rekrytera förtroendevalda närmaste åren efter? Om så, vad kan det i sin tur i så fall leda till? Intressant att reflektera över.

Effekterna för mindre ordenssällskap är kanske inte lika kännbara, dels färre medlemmar, färre möten och kanske inga egna kostsamma lokaler (minskade medlemsintäkter från nya medlemmar balanseras något av minskade hyresutgifter). Så för ordenssällskapen är bilden blandad.

Vad som i slutänden är lite sorgligt är att ordenssällskapen – stora som små – vid sina träffar ofta bedriver insamlingar av medel som går till minde lyckligt lottade i samhället. Inga träffar tenderar att betyda inga insamlingar, vilket i slutänden leder till att de som är samhällets utsatta och svaga få mindre möjligheter till stöd i redan kärva tider. Av flera skäl finns det anledning att hoppas på pandemins slut.

Ordenssamfundet VS

arnell.cc genomgår en löpande uppdatering och en sak jag försöker göra är att kontrollera om länkarna för webbplatserna till de ordenssällskap som jag har listade fungerar, men även att se om något ordenssällskap som hittills inte haft någon lagt upp en sådan. 

En sådan ny bekantskap var idag Ordenssamfundet VS, ett litet ordenssällskap med loger i södra Sverige – vilket befäster bilden att det finns ett antal ordenssällskap med nationell täckning, det finns ordenssällskap som är extremt lokala med oftast en loge på en enda ort (ex. B7 i Eskilstuna) och däremellan sådana som täcker en del av Sverige men som kanske valt bort att expandera över hela Sverige.

Alltid lika intressant att läsa ett ordenssällskaps presentation av sig själv. Det jag sett fler exempel på under senare år är att ordenssällskapen väljer att publicera bilder av regalierna/insignierna/ordenstecknen på webbplatserna (ex. W:6, S.A.O.). Historiskt har man varit försiktig med sådant, men å andra sidan har bilder ibland förekommit i ordenssällskapens jubileumsskrifter (ex. F.G.D.O., Mercurii orden).

Försiktighet i att sprida bilder kan ha uppkommit för att bidra till en mystik, skapa spänning och utvaldhet, men det kan möjligen också ha tillkommit för att förhindra att utomstående drar på sig ett ordensband och försöker ta sig in på logemöte. Det kan också handla om att ordenstecknen kan vara iögonfallande.

Genom bruk av lösenord och handslag samt vänskapligt igenkännande så tror jag risken är liten för att något sådant skulle ske. Vad bilder på regalierna istället kan leda till är att de kan hitta hem igen. För i normalfallet är ordenssällskapens regalier endast utlånade, det är inte ordensbrodern som äger band och stjärnor, de ska återställas till sitt ursprung. Dessvärre är det inte ovanligt att ordenssällskaps regalier säljs, ex. på Tradera, gärna som ”frimurar-regalier” för att trissa upp priset.

Ordenssamfundet VS har i alla fall valt att publicera en bild med förekommande regalier. Kanske någon ytterligare regalie genom det återlämnas, får uppleva att lämnas till en ny människa och följa den en på en bit av vägen…

Sällskapet WW – eller V.V.

Ordenssällskapens olika gradtecken och insignier ska normalt sett återställas till den aktuella orden vid innehavarens bortgång, därför att det är ordenssällskapens egendom som endast lånas ut. Därför är det viktigt att ordensbröder och ordenssystrar förklarar det för sin familj och lämnar instruktioner till sina framtida efterlevande kring hur man går tillväga för att återställa gradtecken och insignier m.m. Detsamma gäller för den som lämnar ett ordenssällskap: gradtecken och insignier ska normalt återställas. Detta till trots, så förekommer det att olika gradtecken och insignier hamnar till försäljning på olika auktionssajter.

För någon vecka sedan dök det upp en bild på ett ordenstecken i en grupp på Facebook, med en länk till en auktion. Medlemmar i gruppen kunde meddela att det var Sällskapet WW:s gradtecken.

Igår kväll hade jag tid att fundera en stund över det: Sällskapet WW? Det lät inte som något jag stött på tidigare och jag har ändå intresserat mig för ordenssällskap ett tag. När jag sökte på Internet så hittade jag sätt snabbt webbplatsen för Sällskapet WW i Ystad, vilket var en trevlig upplevelse, intressant att lära sig mer om ännu ett av de många lokalt instiftade ordenssällskapen som såg dagens ljus främst under 1800-talet och som förblev lokala.

När jag sökte min egen webbplats arnell.cc/, så insåg jag att ordenssällskapet finns med. Det var bara det att jag hade senaste källa i en bok från 1932, och då som Sällskapet V.V. (!). Men nu har jag kunnat gå in och korrigera namn, lägga till webbplatslänk och komplettera information. Roligt att ännu ett ordenssällskap bland listorna visar sig vara högst levande.

Finns det fler? Finns det något som ännu inte finns med på arnell.cc? Bidra gärna! 🌞