Besök på Kungliga Patriotiska sällskapet

Häromdagen begav jag mig till Eriksbergsgatan 12A för att stifta lite närmare bekantskap med Kungliga Patriotiska Sällskapet, efter överenskommelse med sällskapets sekreterare Marianne Reuterskiöld och biträdande sekreterare Anette Jonsson.

Sällskapets historia sträcker sig 250 år tillbaka i tiden. Det är under 1760-talet, i frihetstidens slutskede, som man först möter namnet ”Svenska Patriotiska Sällskapet till konsters, slöjders och rikets näringars uppmuntran”. Sällskapet grundades 1766. År 1772 utfärdades Kunglig stadfästelse av Sällskapets grundregler, varefter Sällskapet kallades Kungl. (Svenska) Patriotiska Sällskapet. Att ett sällskap kallar sig för patriotiskt skulle i dagens samhälle kunna synas vara en politisk markering, men inte riktigt så då – som Sällskapet själv skriver: En patriot är en människa som arbetar för det allmännas bästa och inte bara för egen vinning. Syftet för sällskapet är alltså att stödja och uppmuntra dem som arbetar för det allmännas bästa avseende Sverige.

För detta har man i huvudsak två verktyg: fördelning av fonderade medel och medaljutgivningen. Fonderna är i huvudsak två: Understödsfonden avser i första hand spridande av forskningsresultat, exempelvis genom bidrag till tryck- och produktionskostnader, symposier samt utställningar. Understödsfonden kan också lämna bildrag till sociala insatser eller projekt som stärker barn och ungdomar, som individer eller i grupp och ökar deras förutsättningar till ett meningsfullt och utvecklande liv i gemenskap med andra.

Därutöver förvaltar sällskapet Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond (Björns trädgård på Södermalm är ett efternamn, inte ett förnamn): den utdelar bidrag till diakoner samt behövande kvinnor (vårdbiträden, sjuksköterskor m.m.) som är minst 50 år och som under minst 15 år vårdat människor främst på sociala och medicinska institutioner i Stockholm, och det är betydande belopp som årligen delas ut.

Närmare upplysningar om fonderna finns här och den som vill ansöka om medel gör klokt i att läsa allt. Men det här är en faleristisk blogg och det intressant är vad Marianne och Anette kunde berätta om medaljverksamheten. Kungl. Patriotiska Sällskapet har åtta olika medaljer i olika storlekar till sitt förfogande, instiftade vid olika tillfällen men likväl räknas alla i anciennitetshänseende vid bärande som instiftade 1802 då första medaljen instiftades.

  • Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för uppskattad arbetsinsats. Utdelas idag i sällskapets 2:a och 3:e storlek för 20 och 15 års anställning, men det finns ett visst mått av flexibilitet vad gäller åren. Förslag inlämnas på fastställd blankett, lösenavgift betalas. Skälet till att medaljen i 1:a storleken i princip inte längre utdelas är att det finns en gräns för hur mycket en arbetsgivare kan ge sina anställda som gåva.
  • Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för betydande gärningUtdelas idag i sällskapets 1:a och 2:e storlek för 25 och 20 års ideellt engagemang, till exempel inom en förening, men det finns ett visst mått av flexibilitet vad gäller åren. Förslag inlämnas på fastställd blankett, lösenavgift betalas – men det förekommer att sällskapet själv i enstaka fall beslutar tilldela medaljen till förtjänta personer, då utan lösenavgift.
  • Kungl. Patriotiska Sällskapets EmmerymedaljUtdelas idag i sällskapets 1:a storleken för 15 års anställning i befälsställning till sjöss inom samma företag, styrkt genom sjötjänstutdrag. Medaljen har en åtsida med nautiska emblem och inskription i stället för Konungens bild. Förslag inlämnas på fastställd blankett, lösenavgift betalas.
  • Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för betydande fostrargärning. En nyare, genombruten medalj, som utdelas på förslag av ledamöterna i sällskapet. Den har ersatt det äldre och mycket sällan utdelade silverkorset, som numera är en vilande utmärkelse.
  • Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för gagnerik gärning inom svenskt näringsliv – ”Näringslivsmedaljen”Utdelas på förslag av ledamöterna i sällskapet och är en särskild belöningsmedalj för att hedra berömvärda, individuella insatser inom svenskt näringsliv. Belöningarna för ledarinsatser på ägarbasis, i första hand inom ramen för mindre eller medelstora företag. Cirka 10 delas ut årligen: ibland fler, t.ex. om två personer grundat och utvecklat ett gemensamt företag.
  • Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för Sveriges kulturarv – ”Kulturarvsmedaljen”Utdelas på förslag av ledamöterna i sällskapet och är en särskild belöningsmedalj för att hedra insatser för att hedra insatser till fromma för Sveriges kulturarv.
  • Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för odlingsflit eller för förtjänster om trädgårdsodling eller för förtjänster om biodling – ”Trädgårdsmedaljen”. Dessa medaljer präglas vanligen i silver och utdelas på förslag av länens hushållningssällskap eller av Riksförbundet Svensk Trädgård.
  • Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för förtjänster om yrkenas förkovran eller för utmärkt yrkesskicklighet – ”Hantverksmedaljen”. Dessa medaljer präglas vanligen i silver och utdelas på förslag av styrelsen för branschorganisation (t.ex. Stockholms Stads Hantverksförening).

Som synes ovan präglas vissa av medaljerna i silver, medan de övre präglas enbart i guld. Silvermedaljer för inskriptionerna för uppskattad arbetsinsats och för betydande gärning har tidigare funnits och tydligen handlar det om att efterfrågan på dessa upphörde, vilket gjorde att man slutade tillverka dem – men de kan eventuellt tillverkas. Och medan vi är inne på metall, sällskapet subventionerar guldmedaljernas lösenavgifter rätt rejält: vid sidan av de fonderade medlen är sällskapet inte så rikt och medaljutgivningen tär därför på sällskapets kassa. Men det är oerhört hedervärt att sällskapet bibehåller sina gedigna guldmedaljer, och att en insats för det allmänna bästa är guld värt. Real- och symbolvärde går i takt. Och sidenbanden är tillverkade på Almgrens sidenväveri, just för att inte enbart genom utdelande av fonderade medel och medaljer understödja svenskt näringsliv.

betydande_garningdam_liten

Har du tänkt på skillnaderna på medaljerna? Som du ser här invid har den ena medaljen ett ornament invid kronan, medan den andra medaljen saknar ornament: medalj utan ornament är alltid för uppskattad arbetsinsats – då få personer är kvar hos samma arbetsgivare under så lång tid idag som 15-2o år en mer exceptionell medalj än tidigare.

En annan fråga är – hur särskiljs mellan 1:a och 2:a/3:e storleken för damer? Herrar bär ju 1:a storleken om halsen och övrigt på bröstet: damer bär allt monterat i rosetter på bröstet. Jo, helt enkelt genom att rosetten har ett par bakomliggande flikar för 1:a storleken – se bilderna ovan (som inte är sinsemellan skalenliga). Nyhet för mig!

Andra saker som vi diskuterade var det clips man kan bära i kavajens knapphål på slaget för att visa medaljinnehav. Jag tycker att det är väldigt fint att clips:et är gjort av silver med påklistrat smalt band, men här förstod jag att sällskapet var lite i brydderi: silvret oxiderar, bandet blir lätt smutsigt och lossnar även ganska lätt, så det måste bytas ut då och då. Med andra ord, det är ett litet pyssel med clips och av det skälet har man hittills valt att inte särskilt lyfta fram dessa som beställningsvara på exempelvis sin webbplats. Men de finns, och de kostar 200 kr +moms, och utbytesbitar band finns också. Clips kan införskaffas och bäras oberoende av storleken på erhållen medalj. Notera att det gula ska vara uppåt på clipset, som på bandet om halsen: vid något tillfälle har clips med det gröna bandet överst producerats av misstag och några sådana har gått ut innan det upptäcktes.

Slutligen var det intressant att höra att flera av medaljerna har i princip endast sällskapets ledamöter förslagsrätt till, men att det finns en teoretisk möjlighet även för utomstående att skicka in förslag – till exempel, om man nu känner till en betydande fostrargärning i nivå med tidigare medaljörerna Anders Carlberg och Magnus Härenstam värd att uppmärksamma, så kan man alltid inlämna förslag. Det är bra, eftersom sällskapets ledamöter kanske inte kommer i beröring med alla goda krafter i det svenska samhället. Men det är sällskapet som äger beslutet och givet begränsade kansliresurser får man hoppas att denna möjlighet används på ett klokt sätt av förslagsställare.

Det var oerhört trevligt att kunna få möjlighet att få lite djupare insyn i Kungl. Patriotiska Sällskapets verksamhet och inte minst att kunna presentera allt mer sammanhängande i ett inlägg. Få medaljer har den dignitet som Kungl. Patriotiska Sällskapets har, inte minst beroende på stränga kriterier och att man valt att bibehålla medaljer i gediget guld. Jag hoppas att fler ser möjligheten att belöna framstående insatser – för det allmännas bästa.

Publicerat i Faleristik | 2 kommentarer

Terrordåd, mod, medalj

Hjältegalor i all ära: med anledning av terrordådet hoppas jag och andra att regeringen inte räds att utdela medalj för tapperhet – ”Medaljen för berömliga gärningar” som är avsedd för livräddande insatser används i alldeles för liten omfattning.

Medaljen inrättades år 1832 av Karl XIV Johan. Sedan 1975 är det en kunglig medalj utdelad av regeringen. Förslagen ställs till berörd departementschef, helst via landshövding, och bereds för beslut vid regeringssammanträde.

Och varför inte återinföra Serafimerorden, Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden..?

Publicerat i Faleristik | 1 kommentar

Spansk adel – check!

Hur ska man ta reda på om en person som presenterar sig med spansk-klingande titel verkligen har en äkta sådan? Enkelt: Diputación Permanente y Consejo de la Grandeza de España har en webbplats – med sökfunktion…

Publicerat i Faleristik | Lämna en kommentar

Timmermansorden – köernas kö

Bara en kort notis för dagen: träffade en person igår som är medlem i Timmermansorden: han kunde meddela att kötiden eskalerat från cirka 10 år och är nu 14 år (!). Kombinerat med att maxåldern vid inträde är 50 år så kan endast dem som är under 36 år gamla genom faddrars försorg ansöka om medlemskap.

Det kan göras vissa undantag, om man besitter en kompetens som är viktig för ordenssällskapet. Och nej, det handlar inte om att man ska vara bankdirektör eller statsråd eller något viktigt i den allmänna världen, det handlar om kompetenser för att få Timmermansordens inre liv att fungera och ge en bra upplevelse för medlemmarna. Det exempel jag hört är operasångare, men jag kan även tänka ex. heraldiker.

Och jag har också förstått varför man satt gränsen 50 år: en förklaring är omsorgen om att den som blir medlem ska hinna ta alla grader. Detta kombinerat med att man endast har en loge, och att en medlem kanske inte hinner gå på varje möte, gjorde en gång att man satte en gräns vid 50 år. Ser man till frimurarna, så visar en titt i matrikeln antagningsår och år nuvarande grad erhölls för varje medlem. Av det kan man deducera att det tar ca 20 år att gå från grad I till grad X för en genomsnittlig medlem: eftersom Timmermansorden har 12 grader blir tanken om att hinna med alla graderna tydlig.

Det är en intressant avvikelse i förhållande till övriga ordenssällskap: övriga har ingen maxålder, medlemmarna klättrar så långt den kan i graderna innan sin bortgång – möjligen kan det förekomma att man får passera något snabbare genom graderna om man uppnått en mer mogen ålder, just för att hinna någon för ordenssällskapet central grad.

Men, som sagt, för gemene man som önskar bli timmerman- 36 år/14 år…

Publicerat i Faleristik | Lämna en kommentar

Om livsödet bakom mjölkig medalj

Expressen har idag en intressant artikel om livsödet bakom en medaljförläning. Mer om tillfället finns på kungahuset.se och mer om själva medaljen finns här.

Publicerat i Faleristik | Lämna en kommentar

Falska Tyska orden till Sverige

Tyska orden är en känd orden med rötter i medeltiden. Sedan 1929 är den inte längre en riddarorden, utan en katolsk munkorden. Orden har dock kvar möjligheten att utnämna hedersriddare, oftast kungligheter eller högadliga katoliker. Vid sidan av det finns institutionen med familiarer, eller marianer (Från Jesu moder Maria), vilka får bära ett enklare kors om halsen. Man kan betrakta marianerna som något av en tredje orden.

Problemet är att det finns en självutnämnd/oäkta orden som är mycket aktiv på Facebook som löpande duperar folk till att tro att de engagerar sig i den äkta Tyska Orden, när de i själva verket engagerar sig i något oäkta. Äkta Tyska orden finns inte på Facebook… Nu finns tydligen ett svenskt kommenderi av denna fejkade Tyska orden. Suck!

Två kontrollpunkter:

  • Är jag som erbjuds orden katolik? Munkarna är katoliker och marianerna är av tradition katoliker. Om orden erbjuds till protestanter är det inte den äkta orden.
  • Denna orden talar om marianerskapet som om det vore en ridderskap. Per definition är det just vad det inte kan vara, om nu påven ändrat orden till en rent monastisk orden. Så om man erbjuds ridderskap i Tyska orden, avböj. Då är det inte äkta.
  • Är ordens högmästare Bruno Platter? Om inte, en oäkta orden.

Caveat Emptor!

Fotnot: det finns även en evangelisk-luthersk gren av orden under beskyddarskap av Nederländska kunghuset, men denna orden för en tillbakadragen tillvaro, är ganska liten och förutsätter adelskap, vilket gör att denna orden svår att kopiera.

Publicerat i Faleristik | 1 kommentar

Baltiska Ridderskapens bal

De Baltiska Ridderskapen i Sverige är en förening öppen för i Sverige bosatta personer tillhörande de fyra baltiska ridderskapen: det estländska, det livländska, det kurländska och det öselska. Personer i Sverige som tillhör baltiska adelssläkter är medlemmar. Föreningen håller återkommande en bal för föreningens medlemmar, medlemmar av Riddarhuset, Ointroducerad Adels Förening samt inbjudna gäster. Balen gick av stapeln förra helgen på Riddarhuset och ser ut att ha varit ett mycket trevligt evenemang, ser jag på vänners Facebook: för egen del helg med barnen.

Bland annat dansar man français, en så kallad turdans, där alla deltagande utgår från en stor fyrkant och figurerar mot varandra mot varandra i olika formationer. Det är en dans då deltagarna måste bjuda på sig själva, och när alla gör det så kan det fantastiskt kul! Inför balen arrangeras övningstillfällen, så att alla ska kunna känna sig väl hemmastadda dansen. Hoppas att kunna delta vid något tillfälle, och jag hoppas att någon av de gästande vill skriva en rad här om den.

Publicerat i Faleristik | Lämna en kommentar