Spaghetti Carbonara – samhällsomstörtande pasta?

I dag till lunch blev det en spaghetti alla carbonara för familjen och sonens flickvän. Under tillagningen vandrade tankarna till betydelsen av ordet Carbonara. Maträtten i sig har tydligen uppkommit i Rom i slutet av eller strax efter andra världskriget, då många italienare försetts med ägg och bacon av amerikanska trupper. Namnet härleds från carbonaro vilket är det italienska orden för kolare. Det har gissats att rätten skapades av, eller som hyllning till, Carbonari – ett ordenssällskap som var framträdande  i Italiens enande.

Enligt B. Dehlins Kolarorden (1966) fanns kolargillen verksamma i Europa redan under medeltiden, precis som för andra hantverksyrken. De fanns till exempel i franska Jura (Les Charbonniers), i tyska Schwarzwald (Die Kohlenbrenner des schwarzens Waldes) och i Schweiz sedan medeltiden. De ombildades under 1700-talet från aktiva hantverksgillen till sociala ordnar i likhet med frimurarna. Trots många försök att skapa en central ledning arbetade de lokala grupperna relativt oberoende av varandra med olika ritualer. I samband med omvandlingen fick gillena även politiska förtecken som motståndare till förtryck och rådande regeringsformer. Medlemmarna rekryterades mest bland lågadel, ämbetsmän och de mindre jordägare.

I Frankrike var Les Charbonniers särskilt aktiva mellan 1770–1790 då många deputerade var medlemmar, och denna orden fortlevde under hela Napoleontiden. Därefter var orden aktiv 1821-1823 och här samlades enligt uppgift dem som var missnöjda med den år 1815 restaurerade bourbonska monarkin, republikaner såväl som bonapartister, och man försökte organisera komplotter för att kullkasta monarkin.

Den första italienska storlogen av Carbonari grundades 1808 i Syditalien riktad mot Napoleons regim och blev snabbt en nationell frihetsrörelse för ett enat Italien vilket uppnåddes 1861. Ledaren för risorgimento, Giuseppe Garibaldi, var medlem av orden.

I Portugal ska Carbonária ha varit involverad i lönnmordet av Portugals siste kung samt tronarvinge 1910 vilket ledde till införandet av republik. 1983 återupplivades Carbonária i Brasilien som ett ”skogens frimureri” och har därefter spridits till Paraguay, Portugal och Italien.

I Sverige instiftades Kolarorden 1958 under Skogsveckan men då utan koppling till de äldre ordenssällskapen och med andra syften. Avsikten var att under gemytliga former sammanföra representanter för skilda organisationer och grupper i skogs-Sverige med företrädare för skogsindustri och skogliga journalister. Kolarorden träffas tre gånger per år och existerar tydligen än idag.

Undrar vad de äter när de träffas…

Annonser

24 juni – Sankt Johannes Döparens dag

Av alla dagar på året finns det nog ingen som har en så stark koppling till ridderlighet över tid och rum som Sankt Johannes Döparens dag den 24 juni.

Detta eftersom detta helgon är knutet till en riddarorden som räknar år 1048 som sin startpunkt. Idag kallas den formellt Suveräna Militära och Hospitaliära Orden av Sankt Johannes av Jerusalem, av Rhodos och av Malta, men är mer känd under sin kortform Suveräna Malteserorden.

Helgonet framgår till exempel i ordens bön börjar: ”Herre Jesus Kristus, Du har funnit mig värdig att tjäna Dig i Sankt Johannes av Jerusalem riddarorden. Jag bönfaller Dig ödmjukt att Du på förbön av den saliga Jungfrun av Philermos, den helige Johannes Döparen, den salige Gerard och vår Ordens alla helgon, i Din nåd låter mig förbli trofast mot vår Ordens traditioner. /…/” Denna dag uppmärksammas av Malteserordens skandinaviska association bland annat genom att i sitt kalendarium lyfta fram mässor lämpliga för ordensmedlemmarnas besök.

Eftersom orden har funnits i över 900 år har den kunnat sätta en prägel på olika saker. Den korsform som i första hand förknippas med riddarordnar kallas till exempel för ett malteserkors (Maltese cross, Malteserkreuz, croix de Malte, Cruz de Malta). De svenska statsordnarna (Serafimerorden, Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden) har som gemensamt element att de alla utgår från ett vitt malteserkors.

En avläggare till denna katolska riddarorden är protestantiska Johanniterorden i Sverige. Även har lyfter man fram Johannes Döparen, till exempel i Johanniterhymnen (en bit ned i förra länken). En glädjande nyhet för Johanniterordens hjälporganisation Johanniterhjälpen är att Johanniterhjälpens styrelseledamot Peter Åkerhielm för två veckor sedan valdes till ny ordförande för JOIN, ett samverkansorgan för de fyra nationella Johanniterordnarna i Tyskland, Nederländerna, Sverige och Storbritannien samt Malteserorden.

Ytterligare en grupp som är berörda av Sankt Johannes Döparens dag är frimurare eftersom han är murarnas skyddshelgon. I det svenska systemet (Swedish Rite, praktiserat i Norden) som förutsätter kristen bekännelse kallas den logetyp som en ny medlem först ingår i för en Johannesloge och i de högre graderna görs vissa ridderliga kopplingar.

Inom frimureriet finns ett system med utväxlande av erkännanden mellan nationella frimurarorganisationer. Så är till exempel Svenska Frimurare Orden (SFMO) – lite förenklat – den allmänt erkända frimurarorganisationen för Sverige (men man har även ett mindre antal svenska loger i Finland med Finska storlogens gillande utifrån våra länders gemensamma arv).

SFMO skiljer sig dock lite i det att en kristen bekännelse förutsätts för medlemskap. I andra länder kan tro på A Supreme Being (monoteistisk Gud) vara förutsättningen. Enligt Finska storlogens medlemstidning kommer storlogen med SFMO:s gillande att etablera en blå loge (motsvarande Johannesloge) i Stockholmsområdet som i så fall skulle ha detta lite bredare krav, vilket innebär en spännande utveckling för frimureriet – under Sankt Johannes Döparen.

Ny Storsire för Odd Fellow Orden m.m.

Enligt avgående Storsirens blogg, så valdes under den gångna helgens storlogemöte juristen Carl-Johan Sjöblom till ny Storsire att leda Odd Fellow Orden i Sverige de kommande fyra åren. Han har tidigare verkat i uppdraget som 1:e vice Storsire.

I övrigt börjar sommartorkan börjar sätta in. I brist på riktiga nyheter tar jag ett uppsamlingsheat med några äldre notiser. I Nerikes Allehanda (15 juni) hittar jag en liten artikel om Odd Fellow Orden. Zanders.nu bloggar lite om sitt medlemskap i Svenska Druid-Orden (tidigare Förenade Gamla Druid-Orden) med länkar till bilder. Enligt Skånska Dagbladet (13 maj) har Bifrostorden i Eslöv tagit fram en minnessten till kyrkogården.

Upptäcker också att min webbplats anges som källa i en finländsk doktorsavhandling i jämförande religionsvetenskap: Granholm, Kennet (2005). Embracing the dark: the magic order of Dragon Rouge – its practice in dark magic and meaning making. Diss. Åbo: Åbo akademi, 2005. I förläningen ett resultat av att jag inte utan prövning beslutade mig för att katalogisera alla ordensällskap i Sverige, även dem som jag personligen inte sympatiserar med.

Mora-Nisse, riddare av Läde Orden, har gått ur tiden

ImagePå baksidan av dagens DN Sport står idag en artikel med anledning av att Nils ”Mora-Nisse” Karlsson igår, den 16 juni, lade ner stavarna för gott i en ålder av 94 år.

En sak som dock inte nämns är att Läde Orden nu förlorat en riddare och  även står utan president. Detta lilla ordenssällskap för sju personer med anknytning till IFK Mora instiftades 1948 som en förtjänstorden, men utvecklades till ett ordenssällskap när den tredje riddaren av Läde Orden utnämnts.

Sammanslutningen leds av den som har det lägsta riddarnumret. Eftersom Mora-Nisse blev riddare av Läde Orden 1964 har han sedan ett antal år varit dess president. Nu stundar inval av en ny riddare (eller kanske för första gången en dam?) och en ny president, riddaren Tore Frost, tillträder…

Mer om Lädeorden finns i en intervju av P4 Dalarna (2011-02-22), P4 Dalarna Tolvåtie och på IFK Moras hemsida med ordenshistorik.

EDIT: Mora-Nisse var för övrigt Riddare av Vasaorden!

Storlekens betydelse

Man hör ibland att någon har fått en medalj ”av 12:e storleken” eller ”av 8:e storleken”. Det är inget större hokus-pokus med det utan det är helt enkelt en svensk skala för hur stora medaljer är, utgående från diametern.

Skalan i 26 storlekar upprättades av numismatikern kanslirådet Carl Reinhold Berch (f. 1706, d. 1777) kallas ”Mensura magnitudinis Nummorum” och publicerades i hans ”Beskrifning öfwer Swenska Mynt och Kongl. Skåde-Penningar – – -” Uppsala 1773 (tack för bilden, Christer!).

Eftersom ingen svensk belöningsmedalj präglas i större dimension än 18:e storleken enligt Berch, upptas i nedanstående tabell endast 18:e till och med 1:a storleken angivna i millimeter. Numera mäter den s.k. 8:e storleken endast 31 mm och motsvarar således 7½ storleken enligt Berchs skala.

18:e storleken = 56 mm. 8½ storleken = 34 mm.
17:e storleken = 54,5 mm. 8:e storleken = 33 mm.
16:e storleken = 53 mm. 7½ storleken = 31 mm.
15:e storleken = 51,5 mm. 7:e storleken = 30 mm.
14:e storleken = 49 mm. 6:e storleken = 27,5 mm.
13:e storleken = 45,5 mm. 5:e storleken = 24 mm.
12:e storleken = 43 mm. 4:e storleken = 20,5 mm.
11:e storleken = 41 mm. 3:e storleken = 18,5 mm.
10:e storleken = 39 mm. 2:a storleken = 16,5 mm.
9:e storleken = 35,5 mm. 1:a storleken = 14 mm.

En kuriositet: Kungl. Patriotiska Sällskapets medaljer har av tradition avvikit från mönstret. Denna institution är inte den ”rojalistgrej” som namnet kan förleda läsaren att tro, syftet var och är att befrämja Sveriges näringsliv samt jord- och skogsbruk (se länk) vilket återspeglas i medaljbandet som är kluvet i gult och grönt. Sällskapets stora medalj i guld eller silver (PatrSstGM eller PatrSstSM) av 11:e storleken har i sällskapet kallats ”av 1:a storleken”; ”2:a storleken” (PatrSGM2 eller PatrSSM2) är egentligen av 9:e storleken och ”3:e storleken” (PatrSGM3 eller PatrSSM3) är egentligen av 8:e storleken.

Eftersom medaljerna är gjorda i ädelmetall, så inses lätt att ju större insats, desto större medalj och större reellt värde. Vilket förstås också betyder ju större medalj, desto större symboliskt värde. Storleken har betydelse.

Ny oäkta riddarorden med svenska medlemmar

Ännu en oäkta riddarorden som tydligen har svenska medlemmar är Order of The Fleur de Lys. Ordenskorset är ett blått liljekors belagt med en gyllene lilja i mitten, avsett att bäras i ett ljusblått band. Orden för fram en vidlyftig historik på sin hemsida – inte helt ovanligt för oäkta riddarordnar – men källmaterialet i fotnoterna övertygar inte riktigt. Det ser ut som att ordens egentliga historia startar 1995 med en återupplivning av orden.

Intressant nog har orden värvat en kvinnlig medlem av en junior gren av serbiska kungahuset som skyddspatron för både orden och dess stiftelse. Likväl är det inte tillräckligt. Trots ordenskors, mantlar, pompa och ståt samt välgörenhetsarbete är detta inte en riddarorden. För att en orden ska kunna definieras som en sådan måste dess stormästare eller beskyddare vara en statschef eller huvudmannen för ett tidigare regerande furstehus. Denna orden läggs till på http://arnell.cc/illegitim.htm så snart tiden medger det.

Ordensledaren, den ”suveräne storkommendören” har en blogg som dock inte har uppdaterats på länge.

– on Orders, Decorations and Medals in Sweden

Ordnar, förtjänsttecken och medaljer i Sverige

Orders, decorations and medals in Sweden

Phaleristica

En sida om ordnar och medaljer

Heraldik

God heraldik behöver inte vara dyr!

Trond Norén Isaksen

- on Orders, Decorations and Medals in Sweden

medaljBlogg

Faleristik för folket!

Gröna stubben

- on Orders, Decorations and Medals in Sweden

Keysers Wapenbook

- on Orders, Decorations and Medals in Sweden

Wearing Your Medals Wrong

- on Orders, Decorations and Medals in Sweden

Under Wermlandsörnen

Tankar om det värmländska symbollandskapet

%d bloggare gillar detta: