Etikettarkiv: frimurare

Rosersbergs slott, hertig Carl och hans orden

2015-07-11 13.33.02-2Den som är intresserad av frimureri kan nog inte undgå att förr eller senare besöka Rosersbergs slott.

Den som vill göra en lite fylligare utflykt kan via Strömma kanalbolag ta båt fram till 9 augusti. Jag företog en ensamutflykt under gårdagen, tog på enklaste sätt pendeltåget mot Märsta från Centralstationen, hoppade av vid Rosersbergs station och fick en väldigt skön promenad genom ett prunkande svenskt sommarlandskap på dryga kilometern innan jag var framme. Entré 100 kr för vuxna, guidning hela timmar i slottets övre våningar, däremot är slottskapellet och ordensutställningen (nedan) i entréplan fritt tillgängligt mellan guidningarna, som pågår till september.

Gustaf III:s yngre bror Carl, hertig av Södermanland, bodde på sommarslottet från mitten på 1700-talet, och det kom att övertas av Karl XIV Johan. Slottets övre våningar är i princip oförändrade sedan Karl XIV Johans tid och man har också återställt en hel del av det lösöre som ändå flyttats. Bl.a. har hertig Carls skrivbord nyligen återförts till biblioteket.

2015-07-11 14.22.54
Ordenskedjor, utifrån och in: Serafimerorden, Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden (i sitt ursprungliga utförande). Notera bl.a. kronornas storlek och infästning i ordenstecknen. Detalj av porträtt av Kung Carl XIII från Rosersbergs slott.

Hertig Carl, sedermera Kung Carl XIII, är en av våra mindre kända kungar. Han var en mycket hängiven frimurare, från 1774 stormästare över det svenska frimureriet och under honom kom det svenska systemet att läggas fast. Intresset för frimureri kom att spilla över i hur slottet inreddes och utformades – när han och Hedvig Elisabet Charlotta flyttade in till slottet lät de riva de ut den äldre barockinredningen och inredde slottet i en nättare nyklassicistisk stil. Då passade även hertig Carl på att lägga till en del frimureriska detaljer – bl.a. ett slottskapell som också tjänade som logerum. Dessvärre plockade Karl XIV Johan bort en del frimureriska detaljer då han disponerade slottet, men det är likväl intressant – och guiderna omnämner en del av det som plockats bort.

Ett exempel möter besökaren redan innan han eller hon kommit in i slottet: en staty av hund finns på gården, en allmän symbol för trofasthet. Hunden tittar över axeln – mot slottets stora fasadur..? Uret är dock inte samtida med statyn: när statyn sattes upp tittade hunden på ett svenskt rött frimurarkors som var målat där klockan nu sitter.

Andra intressanta rum är t.ex. Hoglandsrummet, ett rum vigt åt slaget vid Hogland – i realiteten mer eller mindre oavgjort med större ryska förluster än svenska, men som gjordes till en propagandaseger och resulterade även i att hertig Karl – med kung Gustafs medgivande – instiftade Distinktionstecknet för tapperhet till sjöss av 1. graden och av 2. graden, även (något felaktigt) kallat ”Hoglandstecknet”, för Örlogsflottans underbefäl och manskap (motsvarande i Arméns flotta erhöll GM/SMts).

Ingången till utställningen
Ingången till utställningen

Det som gör det särskilt intressant att besöka Rosersbergs slott just denna sommar är att Kungl. Maj:ts Orden i anslutning till slottskapellet har en liten utställning om Kungl. Carl XIII:s orden som instiftades år 1811. En överblick över historik, instiftande, dräkt och ett mycket vackert ordenskors. I anslutning till utställningen är det möjligt att införskaffa vykort med Carl XIII:s orden och även Tom C. Bergroths utmärkta bok om Kungl. Carl XIII:s orden (verkligen mycket läsvärd och till ett mycket resonabelt pris, tror det var 350 kr) och det är också Tom som – förstås – har haft hand om utställningen i egenskap av intendent vid Kungl. Maj:ts Orden.

Annonser

Inte ”något med frimurarna”

Det finns en stor nyfikenhet kring Svenska Frimurare Orden. En sluten, dock ej hemlig, ideell förening som praktiserar inval, och som har en mängd olika symboler som man förknippas med. De mer centrala är passare och vinkelhake, murslev och S:t Georgskors.

De första tre är yrkesverktyg. Legendariskt finns kopplingar mellan frimurarna och exempelvis katedralbyggarna, och för dem var dessa tre viktiga vardagsverktyg som man gav ett symbolvärde. Som sådana dyker dock dessa verktyg också upp som symboler i yrkessammanhang för arkitekter/ingenjörer/murare, och ytterst kanske man kan säga att detta stammar i de fria konsterna och de sköna konsterna där byggnadskonst ingår i någon form. Så finns t.ex. passare och vinkelhake i medaljonger på Kungl. Konstakademiens fasad, för att representera arkitekturen.

Idag är logotyper ofta mer moderna, mindre beroende av symboler. I stället använder man sig kanske av ett speciellt teckensnitt och en speciell färg. Ta till exempel Sveriges Arkitekter – de skulle kanske kunna ha passare och vinkelhake i sin logotyp någonstans, men de använder i stället teckensnitt och färg. Passare och vinkelhake, murslev och kors hör i logotyp- och utsmyckningssammanhang till gårdagen (och kanske morgondagen).

Allt detta gör sammantaget att den som snavar över en passare och vinkelhake i något sammanhang gärna tänker ”frimurarna!” och inget mer, på sin höjd att det finns någon mystisk koppling mellan frimurarna och det aktuella sammanhanget vilket gärna slutar i funderingar på Flahback. För den som tittar på auktionssajter och kanske i synnerhet på Tradera, kanske gör en sökning på ”frimurar*” så kommer det upp ett antal föremål som beskrivs som ”något med frimurarna”. Men inte sällan är det fråga om missförstånd och okunskap.

  • Det vanligaste som jag vet är att man misstar Chalmers Tekniska Högskolas logotyp för ”något med frimurarna”, till exempel CTH:s kavajnål (ser att även Chalmers har lyft fram *urk* teckensnitt och färg och numera har logotypen längst ner till höger på sidorna). Det är visserligen sant att William Chalmers var frimurare, men det förändrar inget vad gäller logotypens innebörd – det säger möjligen något om dess ursprung.
  • Vid sidan av det har jag bl.a. sett nålar från Svenska Murareförbundet (+) säljas som ”något med frimurarna” eftersom murslev och hammare förekommer i logotypen.
  • Det är intressant att Fabriksträarbetare Fackföreningen i Södertälje (+) i sin fana upptagit en passare och vinkelhake.
  • Ibland säljs stora murslevar av mässing som den här som ”något med frimurarna”, ofta med fyra snapsglas att ställa i fördjupningarna. Men den översta logotypen är från Svenska Målareförbundet och vinkelhaken är inte likbent så det är inte ”något med frimurarna”, snarare något yrkessammanslutningsrelaterat. Vilket inte hindrar att jag känner flera frimurare som har en sådan snapsbricka…
  • De flesta ordenstecken som inte har någon klar koppling åt någon orden säljs gärna som ”något med frimurarna” för att öka intresset och slutpriset. Här är det viktigt att notera att ordenstecken för ordenssällskap generellt sett inte är enskild medlems egendom utan är ordnarnas egendom som medlemmar har till låns. De ska återställas till ordnarna, och att sälja dem är inte tillåtet. Det är en barnlek att googla fram äldre bilder på hur Svenska systemets ordenstecken ser ut (med några undantag, bl.a. saknas något förkläde) – ordenstecken som inte ser ut som dessa gör har med stor sannolikhet inte ”något med frimurarna” att göra. Jag hoppas att detta gör det lite lättare för ordenstecken att hitta tillbaka till rätt ordenssällskap.
  • Det röda Sankt Georgskorset är specifikt för Svenska Frimurare Orden. Ett snarlikt kors finns i Svenska sjöräddningssällskapets logotyp, vilket får en del att tro att det senare har ”något med frimurarna” att göra.

Finns det fler exempel på saker som säljs/framställs som ”något med frimurarna” som har annan grund? Hoppas att läsare kan ge fler exempel och på så vis hjälpa andra att lättare förstå vad som är för handen. Kommentera gärna (och tack erak för inspirationen)!

Sagan om ordensringen

I senaste numret (1/2015) av tidningen Frimuraren kan man på uppslaget 8-9 läsa om tillverkningen av ordensringar. Doktorsringar och andra examensringar som består av ett enhetligt skenstycke tillverkas som en pinne som därefter formas rund och löds samman. Så är inte fallet med ordensringar som består av olika tjocklekar och bredder: där lämpar sig gjutning tydligen bättre. På uppslaget innan det kan man läsa den artikel av Lars C. Stolt som jag tidigare lagt upp på min webbplats kring ordensringarnas bakgrund, historik och symbolik, dock med andra spännande bilder. Finns ytterligare ordenssällskap med ringar – hör av er!

Utomlands har ordenssällskaps och riddarordnars ringar något annan form: har tidigare skrivit om en ring för Sankt Mikaels av vingen orden och Vitézorden här.

Tillkommande RCXIII:sO 2014 – och hädangången

IMG_1598

Jag såg en dödsannons i dagens SvD över en frimurare och Riddare av Kungl. Carl XIII:s orden. Vid 96 år måste han ha levt ett fullt liv.

Jag skrev om dem som erhållit H M Konungens medalj i förrgår, men dödsannonsen blev en påminnelse om att nya Riddare av kungl. Carl XIII:s orden även offentliggörs i anslutning till Karl-dagen (utöver de nya som får högsta graden, Riddare och Kommendör med Röda korset, i Svenska Frimurare Orden).

Antalet riddare av denna orden är fixerat och nya utnämningar är bara möjligt om det finns lediga rum. Det är därför inte varje år som det blir nya RCXIII:sO – men jag gissar att dödsfallet är så nära inpå utnämningsdatum att tomrummet inte fylls under 2014 utan kvarstår till 2015. Mer om detta och mycket annat finns att läsa i RCXIII:sO RNO1kl Tom C. Bergroths bok om Kungl. Carl CXIII:s orden.

Romantisk skildring från 1881 av ordensritual runt 1811

Jag tror att det finns många som undrar hur det låter, vad som sker under och i anslutning till en sammankomst i ett ordenssällskap. Det finns många skildringar från utlandet men inte så många från Sverige. Eftersom Projekt Runeberg har lagt ut Crusenstolpe, Magnus Jacob (1881). Karl Johan och svenskarne: romantisk skildring. Stockholm: Bonnier är det lätt att hamna i en romantisk skildring av Carl XIII i avsnittet ”Frimurarhuset Måltidsloge”, .

Jag kan inte spekulera i hur mycket av detta som i sig är korrekt. Skildringen beskriver händelser 70 år före bokens tillkomst. Men boken kan mycket väl i sig ha inspirerat ritualer och ceremonier i andra sällskap och ordenssällskap (än just SFMO) bildade efter år 1881, alternativt inspirerat nya grader som införts efter 1881 i äldre ordenssällskap.

Därför har även en romantiserad skildring på något sätt ändå blivit allvar och ”sanning”. Så en viss s.k. spoilervarning bör rimligen utfärdas för den som är intresserad av att söka sig till ett ordenssällskap, men kanske intressant för att få en känsla av hur ceremonierna i ett ordenssällskap kan te sig. Här börjar avsnittet i boken…

(En mer parodisk skildring stod Galenskaparna & Aftershave för år 1993 med Pompom-orden i serien Tornado)

Nämna en Telge:are

Som tidigare meddelats genom bl.a. Svenska Frimurare Orden har logen Telge nr 169 invigts på Igelsta gård lördagen den 14 september 2013. Detta är intressant, eftersom logen inte tillhör Svenska Frimurare Orden, utan Storlogen för Fria och Antagna Murare i Finland. Med andra ord, från och med nu finns en erkänd frimurarloge i Sverige som inte förutsätter en kristen bekännelse utan tro på ett Högsta Väsende.

Om detta kan förstås tyckas olika saker. Det har varit intressant att Sverige, som är ett av de mest sekulariserade länderna i världen, så länge har lyckats bevara ett frimureri som förutsätter kristen bekännelse. Det Danske Frimurerlaug af Gamle Frie og Antagne Murere – som förutsätter tro på ett Högsta Väsende – verkar i Danmark genom en överenskommelse med Danska Frimurare Orden gjord redan år 1961.

I Sverige har det under de senaste åren uppstått och reaktiverats flera olika icke erkända loger (SFL, JHS, UGLS och IOFM) för att fylla detta utrymme. Utvecklingen bland dessa loger har varit växlande och i något fall slutat med tvist i domstol. Att flera sådana icke erkända loger etablerats under de sista åren antyder dock att den principiella frågan är här för att stanna. Oavsett var man står i religionsfrågan är det därför bra att det nu skapats förutsättningar för en seriös organisation.

Det vanliga är att endast en frimurarorganisation etableras per land. Den språkmässiga samhörigheten mellan svenskar och finlandssvenskar, likaså att allt frimureri i Finland låg nere 1813-1920 har gjort att Svenska Frimurare Orden idag har svensktalande provinsialloge och loger i Finland genom överenskommelse med Storlogen för Fria och Antagna Murare i Finland och dess underlydande loger vilket är den erkända frimurarorganisationen i Finland (se Frimureriet i Finland). Det finns därför en liten elegant knorr att just Storlogen för Fria och Antagna Murare i Finland gjort en överenskommelse med Svenska Frimurare Orden om att öppna en loge i Sverige för dem som tror på ett Högsta Väsende.

EDIT: Här är länk till Fria och Antagna Murarelogen Telge nr 169

Ordenssällskapens hipsterslipsar: finns de?

Svenska Frimurare Orden, Odd Fellow Orden m.fl. har slipsar med olika typer av symboler som kan bäras i alla sammanhang men som kanske i huvudsak används under sammankomsterna. Frimurares svarta slips kan ha ett rött tempelkors, passare-och-vinkelhake eller en akaciegren och Odd Fellow Ordens grå slips kan ha tre röda kedjelänkar.

Att dessa logo- eller symbolförsedda slipsar bärs i ordenssällskapen är på ett sätt kuriöst, eftersom de bärs i ett sammanhang där informationen i sig är redundant: det räcker med en svart eller grå slips utan logga eftersom alla ändå är medlemmar (förstår man). Samtidigt är de lite för övertydliga och iögonfallande för att bäras i andra sammanhang. En ordensnål (pin) (eller bouton, för den delen) kanske inte alltid är så praktiskt heller alla gånger. Glada socialdemokrater har hälsat mig som du och bror i riksdagen när jag burit ”något rött” i storlek som en s-ros på kavajens slag. 😉

Lite inspirerad av en artikel i L.A. Times om att det det börjar bli hippt att vara frimurare så tittade jag lite efter något mer moderna ordensslipsar. Jag valde frimureriet eftersom detta nog är den största ordenssfären i världen, räknat med alla påbyggnadssystem.

masonic-tiesFörst några exempel som jag tycker är trista och ”traditionella” och det finns hur många varianter som helst på dessa teman via frimureriska webshopar. Det ena är att ha ett mönster byggt på ordensloggan genom symetrisk och till synes oändlig upprepning. Det andra är att ha en blaffig jättelogga. Eller båda. Gärna i bjärta färger.

$T2eC16hHJGoE9nuQhoiDBRQZSq))8w~~48_72Finns det något alternativ? Ja, men de är inte så lätta att hitta, trots att jag valde frimureriet för dess storlek som utgångspunkt i ordensslipsjakten. Här är en slips som jag tycker är elegant, en terylenslips som var en del av skoluniformen vid Royal Masonic School for Boys i Bushey, Hertfordshire, på 60-talet. En historisk slips som inte bör användas ur kontext, men en utmärkt grund för en slips som skulle kunna passa i den allmänna världen för bröder i svenska systemet.

zu_KW203Här har vi ett exempel på hur man kan ha symboler men arbeta med dem något mer finstämt och inte fullt så stickande bjärt. Akaciegrenen och brödrakedjan används här med färger på ett fint sätt för att skapa ett uttryck som fungerar på en kostym eller kavaj på jobbet. Denna slips finns på flera tyska webshoppar (sök på freimaurer krawatte). Finns även i blått.

s_freemason_mason_masonic_wallpaper_red-elegent_necktieFör den som vill gå längre och ha lite mer extravaganta slipsar rekommenderas http://www.fraternalties.com/. Här finns en del traditionella slipsar, men John Paul Gomez har vågat experimentera mer med uttrycken. Fler bilder finns på hans blogg 21st Century Mason. Just nu står John Paul i begrepp att lansera en ny kollektion. Can’t wait.