Rosersbergs slott, hertig Carl och hans orden

2015-07-11 13.33.02-2Den som är intresserad av frimureri kan nog inte undgå att förr eller senare besöka Rosersbergs slott.

Den som vill göra en lite fylligare utflykt kan via Strömma kanalbolag ta båt fram till 9 augusti. Jag företog en ensamutflykt under gårdagen, tog på enklaste sätt pendeltåget mot Märsta från Centralstationen, hoppade av vid Rosersbergs station och fick en väldigt skön promenad genom ett prunkande svenskt sommarlandskap på dryga kilometern innan jag var framme. Entré 100 kr för vuxna, guidning hela timmar i slottets övre våningar, däremot är slottskapellet och ordensutställningen (nedan) i entréplan fritt tillgängligt mellan guidningarna, som pågår till september.

Gustaf III:s yngre bror Carl, hertig av Södermanland, bodde på sommarslottet från mitten på 1700-talet, och det kom att övertas av Karl XIV Johan. Slottets övre våningar är i princip oförändrade sedan Karl XIV Johans tid och man har också återställt en hel del av det lösöre som ändå flyttats. Bl.a. har hertig Carls skrivbord nyligen återförts till biblioteket.

2015-07-11 14.22.54

Ordenskedjor, utifrån och in: Serafimerorden, Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden (i sitt ursprungliga utförande). Notera bl.a. kronornas storlek och infästning i ordenstecknen. Detalj av porträtt av Kung Carl XIII från Rosersbergs slott.

Hertig Carl, sedermera Kung Carl XIII, är en av våra mindre kända kungar. Han var en mycket hängiven frimurare, från 1774 stormästare över det svenska frimureriet och under honom kom det svenska systemet att läggas fast. Intresset för frimureri kom att spilla över i hur slottet inreddes och utformades – när han och Hedvig Elisabet Charlotta flyttade in till slottet lät de riva de ut den äldre barockinredningen och inredde slottet i en nättare nyklassicistisk stil. Då passade även hertig Carl på att lägga till en del frimureriska detaljer – bl.a. ett slottskapell som också tjänade som logerum. Dessvärre plockade Karl XIV Johan bort en del frimureriska detaljer då han disponerade slottet, men det är likväl intressant – och guiderna omnämner en del av det som plockats bort.

Ett exempel möter besökaren redan innan han eller hon kommit in i slottet: en staty av hund finns på gården, en allmän symbol för trofasthet. Hunden tittar över axeln – mot slottets stora fasadur..? Uret är dock inte samtida med statyn: när statyn sattes upp tittade hunden på ett svenskt rött frimurarkors som var målat där klockan nu sitter.

Andra intressanta rum är t.ex. Hoglandsrummet, ett rum vigt åt slaget vid Hogland – i realiteten mer eller mindre oavgjort med större ryska förluster än svenska, men som gjordes till en propagandaseger och resulterade även i att hertig Karl – med kung Gustafs medgivande – instiftade Distinktionstecknet för tapperhet till sjöss av 1. graden och av 2. graden, även (något felaktigt) kallat ”Hoglandstecknet”, för Örlogsflottans underbefäl och manskap (motsvarande i Arméns flotta erhöll GM/SMts).

Ingången till utställningen

Ingången till utställningen

Det som gör det särskilt intressant att besöka Rosersbergs slott just denna sommar är att Kungl. Maj:ts Orden i anslutning till slottskapellet har en liten utställning om Kungl. Carl XIII:s orden som instiftades år 1811. En överblick över historik, instiftande, dräkt och ett mycket vackert ordenskors. I anslutning till utställningen är det möjligt att införskaffa vykort med Carl XIII:s orden och även Tom C. Bergroths utmärkta bok om Kungl. Carl XIII:s orden (verkligen mycket läsvärd och till ett mycket resonabelt pris, tror det var 350 kr) och det är också Tom som – förstås – har haft hand om utställningen i egenskap av intendent vid Kungl. Maj:ts Orden.

Inte ”något med frimurarna”

Det finns en stor nyfikenhet kring Svenska Frimurare Orden. En sluten, dock ej hemlig, ideell förening som praktiserar inval, och som har en mängd olika symboler som man förknippas med. De mer centrala är passare och vinkelhake, murslev och S:t Georgskors.

De första tre är yrkesverktyg. Legendariskt finns kopplingar mellan frimurarna och exempelvis katedralbyggarna, och för dem var dessa tre viktiga vardagsverktyg som man gav ett symbolvärde. Som sådana dyker dock dessa verktyg också upp som symboler i yrkessammanhang för arkitekter/ingenjörer/murare, och ytterst kanske man kan säga att detta stammar i de fria konsterna och de sköna konsterna där byggnadskonst ingår i någon form. Så finns t.ex. passare och vinkelhake i medaljonger på Kungl. Konstakademiens fasad, för att representera arkitekturen.

Idag är logotyper ofta mer moderna, mindre beroende av symboler. I stället använder man sig kanske av ett speciellt teckensnitt och en speciell färg. Ta till exempel Sveriges Arkitekter – de skulle kanske kunna ha passare och vinkelhake i sin logotyp någonstans, men de använder i stället teckensnitt och färg. Passare och vinkelhake, murslev och kors hör i logotyp- och utsmyckningssammanhang till gårdagen (och kanske morgondagen).

Allt detta gör sammantaget att den som snavar över en passare och vinkelhake i något sammanhang gärna tänker ”frimurarna!” och inget mer, på sin höjd att det finns någon mystisk koppling mellan frimurarna och det aktuella sammanhanget vilket gärna slutar i funderingar på Flahback. För den som tittar på auktionssajter och kanske i synnerhet på Tradera, kanske gör en sökning på ”frimurar*” så kommer det upp ett antal föremål som beskrivs som ”något med frimurarna”. Men inte sällan är det fråga om missförstånd och okunskap.

  • Det vanligaste som jag vet är att man misstar Chalmers Tekniska Högskolas logotyp för ”något med frimurarna”, till exempel CTH:s kavajnål (ser att även Chalmers har lyft fram *urk* teckensnitt och färg och numera har logotypen längst ner till höger på sidorna). Det är visserligen sant att William Chalmers var frimurare, men det förändrar inget vad gäller logotypens innebörd – det säger möjligen något om dess ursprung.
  • Vid sidan av det har jag bl.a. sett nålar från Svenska Murareförbundet (+) säljas som ”något med frimurarna” eftersom murslev och hammare förekommer i logotypen.
  • Det är intressant att Fabriksträarbetare Fackföreningen i Södertälje (+) i sin fana upptagit en passare och vinkelhake.
  • Ibland säljs stora murslevar av mässing som den här som ”något med frimurarna”, ofta med fyra snapsglas att ställa i fördjupningarna. Men den översta logotypen är från Svenska Målareförbundet och vinkelhaken är inte likbent så det är inte ”något med frimurarna”, snarare något yrkessammanslutningsrelaterat. Vilket inte hindrar att jag känner flera frimurare som har en sådan snapsbricka…
  • De flesta ordenstecken som inte har någon klar koppling åt någon orden säljs gärna som ”något med frimurarna” för att öka intresset och slutpriset. Här är det viktigt att notera att ordenstecken för ordenssällskap generellt sett inte är enskild medlems egendom utan är ordnarnas egendom som medlemmar har till låns. De ska återställas till ordnarna, och att sälja dem är inte tillåtet. Det är en barnlek att googla fram äldre bilder på hur Svenska systemets ordenstecken ser ut (med några undantag, bl.a. saknas något förkläde) – ordenstecken som inte ser ut som dessa gör har med stor sannolikhet inte ”något med frimurarna” att göra. Jag hoppas att detta gör det lite lättare för ordenstecken att hitta tillbaka till rätt ordenssällskap.
  • Det röda Sankt Georgskorset är specifikt för Svenska Frimurare Orden. Ett snarlikt kors finns i Svenska sjöräddningssällskapets logotyp, vilket får en del att tro att det senare har ”något med frimurarna” att göra.

Finns det fler exempel på saker som säljs/framställs som ”något med frimurarna” som har annan grund? Hoppas att läsare kan ge fler exempel och på så vis hjälpa andra att lättare förstå vad som är för handen. Kommentera gärna (och tack erak för inspirationen)!

Öppet hus i Malmöfrimurieriet

Frimurarna: ”Våra ritualer är hemliga” Min egen gamla mamma hittade och skickade denna länk från Kvällsposten igår: Malmöfrimureriet höll öppet hus under söndagen den 20 oktober med anledning av S:t Johanneslogen Acacian-Malmöhus och frimureriets i Malmö 150-årsjubileum.

EDIT: även Sydnytt och Sydsvenskan Play var på plats under öppet hus och har lagt upp klipp.

24 juni – Sankt Johannes Döparens dag

Av alla dagar på året finns det nog ingen som har en så stark koppling till ridderlighet över tid och rum som Sankt Johannes Döparens dag den 24 juni.

Detta eftersom detta helgon är knutet till en riddarorden som räknar år 1048 som sin startpunkt. Idag kallas den formellt Suveräna Militära och Hospitaliära Orden av Sankt Johannes av Jerusalem, av Rhodos och av Malta, men är mer känd under sin kortform Suveräna Malteserorden.

Helgonet framgår till exempel i ordens bön börjar: ”Herre Jesus Kristus, Du har funnit mig värdig att tjäna Dig i Sankt Johannes av Jerusalem riddarorden. Jag bönfaller Dig ödmjukt att Du på förbön av den saliga Jungfrun av Philermos, den helige Johannes Döparen, den salige Gerard och vår Ordens alla helgon, i Din nåd låter mig förbli trofast mot vår Ordens traditioner. /…/” Denna dag uppmärksammas av Malteserordens skandinaviska association bland annat genom att i sitt kalendarium lyfta fram mässor lämpliga för ordensmedlemmarnas besök.

Eftersom orden har funnits i över 900 år har den kunnat sätta en prägel på olika saker. Den korsform som i första hand förknippas med riddarordnar kallas till exempel för ett malteserkors (Maltese cross, Malteserkreuz, croix de Malte, Cruz de Malta). De svenska statsordnarna (Serafimerorden, Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden) har som gemensamt element att de alla utgår från ett vitt malteserkors.

En avläggare till denna katolska riddarorden är protestantiska Johanniterorden i Sverige. Även har lyfter man fram Johannes Döparen, till exempel i Johanniterhymnen (en bit ned i förra länken). En glädjande nyhet för Johanniterordens hjälporganisation Johanniterhjälpen är att Johanniterhjälpens styrelseledamot Peter Åkerhielm för två veckor sedan valdes till ny ordförande för JOIN, ett samverkansorgan för de fyra nationella Johanniterordnarna i Tyskland, Nederländerna, Sverige och Storbritannien samt Malteserorden.

Ytterligare en grupp som är berörda av Sankt Johannes Döparens dag är frimurare eftersom han är murarnas skyddshelgon. I det svenska systemet (Swedish Rite, praktiserat i Norden) som förutsätter kristen bekännelse kallas den logetyp som en ny medlem först ingår i för en Johannesloge och i de högre graderna görs vissa ridderliga kopplingar.

Inom frimureriet finns ett system med utväxlande av erkännanden mellan nationella frimurarorganisationer. Så är till exempel Svenska Frimurare Orden (SFMO) – lite förenklat – den allmänt erkända frimurarorganisationen för Sverige (men man har även ett mindre antal svenska loger i Finland med Finska storlogens gillande utifrån våra länders gemensamma arv).

SFMO skiljer sig dock lite i det att en kristen bekännelse förutsätts för medlemskap. I andra länder kan tro på A Supreme Being (monoteistisk Gud) vara förutsättningen. Enligt Finska storlogens medlemstidning kommer storlogen med SFMO:s gillande att etablera en blå loge (motsvarande Johannesloge) i Stockholmsområdet som i så fall skulle ha detta lite bredare krav, vilket innebär en spännande utveckling för frimureriet – under Sankt Johannes Döparen.