RFrHL Cecilia Nilsson

Ett tips har inkommit (tack Andreas!) om en fransk hederslegionär. Man måste vara imponerad av hur många svenska mottagare som uppmärksammas i media genom just denna orden.Image

I övrigt, var i torsdags på Godtemplargården i Norrköping genom jobbet, byggd 1952. Intressant att vandra runt i lokaler som en gång varit operativa ordenssalar, men som nu är fina, lite bleknade allmänna möteslokaler. Tänk att Godtemplarordnarna IOGT, NGTO och TO hade över 100 000 medlemmar under ett antal år i början av 1900-talet.

Wolffs Hederslegion – några funderingar

I dagens DN (5/10) kan man ännu en gång läsa om att Rikard Wolff förlänas Riddare av Franska Hederslegionen (RFrHL), denna gång med anledning av det faktiska överräckandet av ordenstecknet som ska ske i övermorgon. Formatet är en helsida, en intervju med detta som fokus. Sannolikt kommer det att rapporteras en hel del från ceremonin i sig (EDIT: som sagt,  se Aftonbladet eller klipp från TV4:s Nyhetsmorgon). Sammantaget blir detta en av de mest rapporterade ordensförläningarna under de sista tio åren.

Vad beror det på? Hänger det samman med personen, eller orden, eller båda? Uttrycker mediarapporteringen en riktning, ett ökande intresse? Vi gör ett test med att utbyta vissa ord för att pröva hur det medialt intressant det är.

”Rikard Wolff förlänas Slovenska Frihetsorden i brons” (Obs exemplet är fiktion). Inte lika intressant. Landet och orden är mindre kända, trots att detta faktiskt är den finaste utländska bärbara utmärkelse som Astrid Lindgren förlänades.

”Journalisten Knut Stålberg förlänas Riddare av Franska Hederslegionen”. Det inträffade 2006, men fick inte samma uppmärksamhet. Stålberg har inte haft samma genomslag i det svenska folkhemmet som Wolff i och med filmerna om Änglagård m.m. Däremot är det något kittlande med Hederslegionen.

”Rikard Wolff förlänas medaljen Litteris et Artibus i guld (GMleta)”. Det hände 2011 men fick inte samma uppmärksamhet. Trots att utmärkelsen är den finaste bärbara utmärkelsen reserverad för kulturella insatser i Sverige och ska placeras närmare hjärtat än utländska utmärkelser (som RFrHL) när de bärs bredvid varandra på bröstet.

En hypotes kan alltså vara att det är just Wolff och just Hederslegionen som gör det hela intressant att skriva om. Det är svårt att dra slutsatsen att detta är ett resultat av ett ökat intresse för bärbara utmärkelser generellt. Men vad har skriverierna för allmänbildande effekt? Allmänheten uppfattar förhoppningsvis

  • att svenskar kan bli riddare av någon form, även i modern tid,
  • att svenskar kan ta emot utmärkelser från en utländsk statschef,
  • att det finns bärbara utmärkelser.

I den meningen bidrar skriverierna till att öka folks förståelse, både inom journalistkåren och allmänheten i övrigt. En grundkurs. Den mediala uppmärksamheten Rikard Wolffs RFrHL fått sedan mitten av juli kan därför möjligen bidra till ett något större intresse att lyfta fram denna typ av frågor, att skriva och läsa om bärbara utmärkelser.

Det är upp till svenska faleristiker att ”ta” detta mediala utrymme, att bli mer pådrivande, att sätta en grundförståelse för vad bärbara utmärkelser är samt att belysa fall där förläningar skett. Kanske med avstamp i RFrHL Rikard Wolff.

President Hollande ny stormästare för Franska Hederslegionen

I går tisdag kunde vi på Aktuellt kl. 21.00 se utdrag ur ceremonierna som omgärdar ett franskt presidentbyte, bl.a. överlämnadet av en kedja. Här kommer en liten fördjupning. Före invigningsceremonin som följde efter överlämnandet av presidentbefogenheterna igår under tisdagsmorgonen upphöjdes den nya franske presidenten på sedvanligt sätt vid en privat ceremoni till Storkors av Franska Hederslegionen, den förnämsta av de franska utmärkelserna.

Den tillträdande presidenten fick därefter ordens storslagna stormästarkedja publikt (Se Aktuellt 15/5 kl. 21.00 på SVT Play, start 11.20 in i klippet). Presentationen av denna kedja görs av ordens storkansler (ämbetet har plats nr 17 i fransk rangordning), armégeneralen Jean-Louis Georgelin, vilket symboliskt markerar det första steget av installationen av François Hollande som Frankrikes president. Storkanslern uttalade sedan följande mening: ”Monsieur le président de la République, nous vous reconnaissons comme le grand maître de l’ordre national de la Légion d’honneur” (Herr president, vi erkänner er som stormästare av den nationella orden Hederslegionen). Kedjan bärs dock inte längre, sedan president Giscard d’Estaing införde vissa förenklingar. En intervju med storkanslern inför presidentbytet finns här som innehåller lite intressant information om att stormästarkedjans länkar på baksidan graveras med tillträdande presidents namn och tillträdesår för varje mandatperiod. Fyra tomma länkar återstår vilket bör räcka till 2032.

Bouton, medaljrosett eller clips till kavajen

The Drones Club har ett inlägg om Kavajslagsnålen – en underskattad drönaraccessoar. Jag kan ju i så fall inte vara sämre, utan kontrar med dess motsvarighet när det gäller bärbara utmärkelser.

Som ”alla” vet bärs ordnar och medaljer i form av original alternativt miniatyrer till uniform, frack och smoking. I vissa högtidliga sammanhang kan bärbara utmärkelser vara acceptabla till kavaj. Däremot är det mindre vanligt att använda ett clips, en bouton eller en medaljrosett i vardagliga sammanhang i knapphålet på kavajens slag.

Ett clips är en grov tråd eller ett mycket smalt och tunt band på ca 2 mm bredd som går från knapphålet på kavajen rakt ut åt kanten och fästs på baksidan av slaget. Bruket kommer från Frankrike där clips används för den lägsta och femte klassen, Riddare. Det vanligaste clipset internationellt är nog Franska Hederslegionens (FrHedLO) röda band, som bärs med stolthet. Svenska clips är ovanliga – det enda jag kan påminna mig att jag har sett är Patriotiska sällskapets gul-gröna medaljband ett par gånger. Eftersom clipsbandet är så smalt, så fungerar det med en eller två färger, men inte gärna mer eftersom det då blir svårt att avläsa vilken utmärkelse det är fråga om.

För de övriga fyra högre klasserna används något som på svenska kallas bouton, men som på franska kallas rosette. En bouton är en liten knapp, ca 5-10 mm stor, i ordensbandets färg(er). Enbart en bouton signalerar i allmänhet  fjärde klassen, i vissa ordnar benämnd Riddare av 1 klass, i andra benämnd Officer (undantag finns, RItS:tMLO bär en grön bouton medan OffItS:tMLO bör en bouton med en guldkrona i mitten, även PåvlHGO:sFK har bouton). De tre högre ordensklasserna har tillägg av små ”vingar” i silver- och guldband (vingarna ska ligga vågrätt). Tredje klassen, Kommendör, har silvervingar. Andra klassen, Kommendör av 1 klass alternativt Storofficer, har en guld- och en silvervinge, där guldvingen ska vara åt bärarens höger. Första klassen, den högsta oftast benämnd storkors, har guldvingar.

Boutoner kan också utformas på annat sätt. Som komplement till – eller i stället för – vingarna kan man i mitten av boutonen se en pytteliten metallrepresentation av ordenskorset eller kraschanen. Genom denna får betraktaren en ledtråd till vilken av klasserna som bäraren erhållit. Så har t.ex. en enskild tillverkare år 2007 tagit fram buttons för Storbritanniska Imperieordens olika klasser och det används officiellt av Italien. Tyska förtjänstordens boutoner har också sådana växlande metallcentrum beroende på ordensklass, medan bandet bakom är en kvadrat (rosett för lägsta klassen) i stället för en cirkelrund knapp.

Till H M Konungens medalj medföljer en liten rosett i högblått eller serafimerblått band, beroende på vilket band originalmedaljen har (dock ej till Kon:sSM). På privat initiativ har en rosett uppstått för den av regeringen utdelade kungliga utmärkelsen ”För nit och redlighet” (GMnor) som ges för 30 år i statlig tjänst, 25 vid pensionering. Rosetten kan även användas av dem som fått GMiq, GMbg, GMmf och GMrenv eftersom banden är detsamma.

Även om rosett kanske i första hand används för att markera lägsta ordensklassen internationellt tror jag inte det vore fel om fler sett tillkom för att visa medaljinnehav.

För att summera: gärna en pin i kavajslagshålet, men om du har fått en utmärkelse så varför inte en bouton, clips eller rosett lite mer ofta än vad som sker idag. Det glädjer den som förlänat utmärkelsen och det synliggör och hedrar en instats och förtjänst som andra sett värt att belöna.