Etikettarkiv: Mikaelsorden

PS:tMO – kungligt varumärke

De som är intresserade av riddarordnar hittar förr eller senare uppgiften att kungl. Portugisiska Sankt Mikaels av vingen orden (PS:tMO) återupplivades som orden av portugisiska monarkister år 1981. Först flera år senare informerades H.K.H. Dom Duarte om tilltaget, vilket ledde till en kunglig återupplivning 1986.

Vi spolar fram tiden till 2007. Av olika skäl blir H.K.H. Dom Duarte oense med en av de ledande monarkisterna i Portugal, fadosångaren Nuno da Câmara Pereira. Efter en brytning mellan de två visar det sig att da Câmara Pereira har registrerat Sankt Mikaels ordens kors som ett varumärke i Portugal – i sitt eget namn(!). Med detta varumärkesskydd startar han sin version av Sankt Mikaels av vingen orden, en självutnämnd riddarorden. Detta ledde till att kungl Portugisiska Sankt Mikaelsordens var tvungen att införa ytterligare ett ordenskors som klenod och på mantlar, primärt avsett att bäras i Portugal, medan det äldre ordenskorset burits utanför Portugal: detta visas bland annat på medalj.nu.

Det hör till ovanligheterna att riddarordnar och kungahus processar, men i det här fallet bedömdes det som nödvändigt – för en orden är dess ordenskors rätt centralt. I den initiala rättsprocessen förlorade H.K.H. Dom Duarte. Målet förloras därför att det som prövas i första läget var om registreringen var rätt gjort, och det var den. Efter långa processer och överklaganden rapporterades i oktober 2015 att H.K.H. Dom Duarte dömts att betala 300 000 euro i skadestånd till Nuno da Câmara Pereira för överträdelse av varumärkesrätten, men i ett annat och nästan samtidigt avgjort mål konstaterades oväntat att Nuno da Câmara Pereiras portugisiska registrering av varumärket hade förfallit: därmed övergick varumärkesregistreringen till H.K.H. Dom Duarte. Utfallen var i viss mån kontradiktoriska, därför gjordes en förnyad och slutgiltig högsta prövning som lett till att H.K.H. Don Duarte åter har full rätt till Sankt Mikaels av vingens ordenskors – och är dessutom inte skadeståndsskyldig. Vive o Rei!

Enligt uppgift har H.K.H. Dom Duarte uttryckt att han har haft full tillit till ärkeängelns stöd i frågan…

Annonser

Balnatt i Wien 2014

Det fanns ingen möjlighet att delta i ”Balnatt i Wien”, men jag bad en av mina vänner som gästade tillställningen att skriva några rader kring evenemanget. Ett varmt tack!

Vinternatten lystes i lördags upp av årets ”Balnatt i Wien”. Svensk-Österrikiska föreningen firade sina 70 år denna kväll. Hade en utsökt kväll och mycket dans et c. Avseende dryck så sinade denna icke.

De schweiziska statsordnarna lyste naturligt med sin absens. Emellertid förgylldes aftonen kejserligt i Grand Hôtels Vinterträdgård av grevinnan Walburga Habsburg Douglas, född H.K.K.H. ärkehertiginna av Österrike, prinsessa av Ungern, tillika upplystes natten av strålglansen från Kungl. Nordstjärneorden & Kungl. Portugisiska S:t Mikaels av vingen m. fl. ordnar. Aftonen bjöd även på vacker wienervals av ett extra fint snitt när ungdomarna gjorde sitt stiliga framträdande innan övriga balgäster gjorde entré.

Mången bekant ansikte skymtades i detta vattrade hav av herrar och damer. Här kan nämnas nuvarande och f.d. ambassadörer, f.d. landshövdingar, överbefälhavare, ministrar, museichefer och en skog från officerskåren som böljade fram över dansgolvet. För de mer ordenskänsliga ögonen syntes det horribla överdådet av MOC. Inte desto mindre var det en minnesvärd balnatt.

//Vise VE-D.

StkPS:tMO RRS:tAO3kl vitéz Tivadar Berkovits hädangången

1525249_767056206657428_551834884_nDen 14 januari gick stabskaptenen (törzskapitánya) för Ungerska Vitézorden i Europa och Afrika vitéz Tivadar Berkovits f. 1935 bort efter en tids sjukdom.

Jag lärde känna ”Teo” i samband med 50-årsminnet av Ungernrevolten 2006 och ett lyckosamt sammanförande av en svensk som var hjälparbetare vid ett flyktingläger i Österrike med ungrare i Sverige som kommit till Sverige efter ungernrevolten bl.a. genom detta läger. Han berättade då:

Jag var en av organisatörerna och ledare under den ungerska frihetskampen 1956 för partisangruppen ”De osynliga från Mecsekberget”. På grund av den ryska militära övermakten gav vi upp kampen och jag blev arresterad av ryska hemliga polisen i november 1956. Jag anklagades att med vapen försökte störta arbetarmaktens folkrepublik. Jag lyckades fly från fängelset och fortsatte att organisera det underjordiska motståndet, varför jag blev eftersökt igen och tvingades fly till Jugoslavien. Därifrån med svenska flyktinghjälpens benägna bistånd kom jag till Sverige den 10 april 1957.

Teo berättade, att när han kom till Sverige ville han helst studera, helst på Handels, men han nekades det eftersom han inte kunde svenska. Bara om han lärde sig svenska skulle han kunna ges den möjligheten. Det jobb som erbjöds honom under tiden, och som medel för att lära sig svenska, var arbete som gruvarbetare i Kärrgruvan i Norberg. Ett hårt och tungt arbete, men det passade bra, eftersom Teo hade gått gruvteknisk fackskola. På ett år lärde han sig svenska och återkom till handläggaren som lovat honom en möjlighet att studera. Denna nekade ånyo. Då fattade den annars godmodige Teo tag i kanten på handläggarens skrivbord, lutade sig över och sade på perfekt svenska, inte utan undertryckt vrede: ”Menar Ni att jag har arbetat ett helt år i Kärrgruvan förgäves?” Det slutade med att det blev Handels…

Efter Handels och Lunds universitet blev det arbete huvudsakligen som ekonomichef i olika företag i Sverige fram till murens fall, därefter var Teo controller, oberoende konsult och rådgivare till svenska, ungerska, franska, schweiziska, vitryska och litauiska spel- och spelleverantörsföretag fram till pension. När jag lärde känna Teo 2006 bodde han i Solna med sommarboende i Baden-Baden. Han var mycket engagerad i Ungerska Vitézordens ledning och ordens utveckling och vårdade relationen med andra riddarordnar. Orden har sedan flera år en gemensam sammankomst med kungl. Portugisiska Sankt Mikaelsorden i Casale Monferrato i Italien, och samverkan bidrog till att han förlänades Storkors av kungl. Portugisiska Sankt Mikaelsorden. Samverkan med ryska kejsarhuset ledde till att han förlänades Riddare av kejs. Ryska Sankt Annas orden av 3 klassen och en registrering i ett ryskt adelsregister. Casale Monferrato är även skådeplats för Ballo dei Cento e non più Cento, en vårvinterbal i Accademia Filarmonica för 100 adliga och 99 icke-adliga där riddare av olika riddarordnar gärna deltar. Här deltog Teo med sin fru, stabskapten vitéz Éva ofta och var ett populärt inslag. Men gala i all ära, det Teos hjärta klappade för var Ungern och den katolska tron. Han sörjs närmast av frun Éva och barnen Francisca, David, Éva och Peter.

Requiescat in pace