Det kan vara nog så trevligt att instifta ett ordenssällskap, men det är en större utmaning att se till att verksamheten fortlever. Det finns ordenssällskap som instiftas och växer till för att vara livaktiga under ett antal år, men som drabbas av vikande intresse från medlemmarnas sida, krymper på sina håll och kanske slutligen till och med upphör.
När jag under sommaren har tittat lite på nätet så har jag sett att det mer utpräglat esoteriskt ordenssällskapet Ordo Primae Lucis instiftat 2004 har upphört.
Ett annat nedlagt ordenssällskap (åter)instiftat 1994 är Lejon Orden , som efter 18 år lade ner verksamheten 21 februari 2012. Orden har en intressant hemsida som kan vara intressant att titta lite på, tack Erik för tipset.
Vad händer med ordensmaterialet då ett ordenssällskap försvinner? I värsta fall sprids det för vinden på olika sätt. Professor Tom Lundins arbete att spåra upp olika kvarlämningar av ordenssällskapet Enkan Bloms Bekanta (vilket lett till två böcker) i olika arkiv och samlingar samt privatpersoners ägor är ett intressant detektivarbete. Det kan också ligga i enskilda ordensmedlemmars händer. Lejon Orden instiftades delvis utifrån att orden fått tillgång till material från medlemmar av Svenska Lejonorden som existerade 1967-1972. Det bästa är dock att man försöker göra en samlad donation av de centrala delarna som stadgar, ritualer och gradband m.m. till ett arkiv eller ett lämpligt museum (som Drakenordens dubbningsspade eller Ordenssällskapet Gubbarne i Uddevalla), för framtida generationer att upptäcka och fundera kring.
Allt kanske inte kan rymmas. Ordenssällskapen har mycket ”kringutrustning” som i många fall vandrat vidare. Historikern och arkivarien Kerstin Kokk har en del intressanta blogginlägg om bl.a. IOGT och NTO (Godtemplarorden) samt nykterhetsrörelsens historia och har fina bilder på ordensporslin, vykort, brevmärken, ordensstandar m.m. som i många fall kommer från tiden före 1970 då det var ett verkligt ordenssällskap. Intressant att titta på!
Slutligen har vi lokalerna. Ett ordenssällskap sträver normalt efter hålla egna lokaler som anpassats för ordens behov av ritualrum, men ett vikande medlemsunderlag kan tvinga fram en försäljning. ”Nalen” är ett exempel på just ett sådant öde: huset byggdes av Ordenssällskapet Enighet och Vänskap, men man hade förbyggt sig och fick hyra ut till National Restaurang och Café – med sin palatsliknande stil blev det i folkmun blev Nationalpalatset, ”Nalen”. Det finns andra exempel mer i närtid på hur ordenslokaler övergått till annan ägo och annat utnyttjande (se bildspelet) och där ordensverksamheten ändå fortsätter – på annan plats.
jonar242 - on Orders, Decorations and Medals in Sweden 