Etikettarkiv: Vasaorden

Kungen i kedjor

Bildkälla: Kungl. hovstaterna 2013Äntligen! Kungl. Hovstaterna rapporterar på sin webbplats om att H.M.K. har avtäckt ett porträtt där Kungen – som stormästare/Herre och mästare för de svenska riddarordnarna (stats-/förtjänstordnarna) – bär Serafimerordens, Svärdsordens, Nordstjärneorden och Vasaordens kedjor (räknat utifrån och in): till detta Serafimerordens kraschan över Vasaordens kraschan då Vasaorden av storkorsen är högst i rang. Mycket glädjande att se Svärds- och Nordstjärneordens kedjor på plats.

Runt halsen bär Kungen ordenstecknet som Storkommendör av Danska Danneborgsorden, en särklass som är förbehållen kungligheter (hade förstås varit trevligt att se RCXIII:sO i stället, eller HedRJohO). På bröstet, under kedjorna, bärs också de fyra kungliga minnestecken Kungen brukar bära: GV:sJmtII och GVIA:sMM i serafimerblått band samt norska HVII:sMM och OV:sMM i rött band.

kungen1_94428250Vid sitt trontillträde och bröllop, likaså H.K.H. Prinsessan Victorias bröllop, bar Kungen bara endast Serafimerordens och Vasaordens kedjor. Svärdsorden bars i band om halsen och Vasaordenskraschan under Serafimerordens kraschan. Noterar först nu att H.M.K. på sitt bröllop även bar kraschan för Storkors av första klassen av Tyska Förbundsrepublikens förtjänstorden, en artighet mot Silvias hemland.

Jag tror att många intresserade har hoppats på att Kungen någon gång skulle bära alla ordenskedjorna och det är mycket välkommet att så nu skett i porträttform. Förhoppningsvis får vi ser mer sådant även IRL.

Annonser

1902 års ordensstadga

För ett antal dagar sedan ropade jag in 1902 års stadgar för de svenska riddarordarna på Tradera. En tunn, men jättelik (ca 40 x 26 cm ) häftad bok. Stadgarna innehåller allt om de olika ämbetena i Kungl. Maj:ts Orden, ordenstecknens utseende, om regleringar kring bärande av olika ordnar, samt mot slutet fotografier över de olika tecknen. Mycket spännande läsning!

EDIT: här stod fram tills nyss en spekulation om kvinnligt ordensbärande före 1952, men den gode Andreas Anderberg var vänlig nog att inte låta mig trampa runt med foten i klaveret utan pekade mig till en bortglömd bekanting i ena hörnet av bokhyllan: Kleberg, Johan (red.) (1935-1936). Kungl. svenska riddarordnarna. Stockholm: Skandinaviska biografiska Förlaget A/B. I verkets första del finns ordensstadgarna av 24 november 1902 med därefter vidtagna förändringar. 3 § inleds nu ”Serafimerorden bäres av Sveriges Drottning” och ändringen är daterad 28/4 08. Så var det med det, tack Andreas! Man blir aldrig för gammal för att göra misstag, men inte heller för gammal för att lära.

Bildning – svenska (och utländska) ordnar samt boutoner

http://www.icollectall.com/ finns en avdelning som heter Orders and Medals. Väl värt ett besök för den som vill titta på bilder och lära mer om de svenska ordnarna (eller ett antal utländska ordnar). Enklast är nog att klicka på ”Last” så man kommer till den sista av de sex undersidorna – där finns länk till Vasaordens lägsta klass – och därefter backa ett steg, så kommer man till resten om de svenska riddarordnarna och en del specialområden. På http://www.ordersandmedals.net/ finns också en gammal avdelning om Sweden, lite ouppdaterad och med någon felaktiga länk men fortfarande med intressanta bilder. Tack till Sven Vik för att han gör sina samlingar tillgängliga genom dessa webbplatser!

Mer bilder! Nu på boutoner (till kavaj m.m.) från olika länders ordnar. Den bästa sammanställningen jag har sett hittills på Internet, även om den är långt från komplett. Se och njut på  http://www.frontiernet.net/~jackiebush/Rosette.html och klicka vidare till boutonens historia. Notera att bouton heter rosette på engelska.

Trött på höga direktörslöner och bonusar?

Genom ett tips (tack Pontus!) har jag uppmärksammats på en mycket intressant artikel i The Economist om en vetenskaplig studie som faktiskt visar ett konkret samband mellan att svenska direktörer (och andra) sedan 1975 inte kan få Vasaorden och att direktörer som inte fått Vasaorden fått en högre lön som en sorts kompensation.

En intressant komponent för att hålla direktörslöner på rimligare nivå skulle då möjlien kunna vara att återinföra statsordnarna, i synnerhet Vasaorden. En ordensreform har inte osannolikt samma effekt generellt, även om effekterna  är tydligare på just exempelvis direktörslöner. Vill vi ha ett samhälle som handlar om pekuniära belöningar – är det inte dags att ge de mer ideella belöningar som statsordnarna är en ny chans?

Kungliga ordnar i Kungliga magasinet

I den lokala butikens tidningshylla upptäcker jag nya numret, det andra i ordningen, av Kungliga magasinet. På s. 115-116 fortsätter reportaget från första numret om de kungliga ordnarna och besöket på Kungl. Maj:ts Orden där ordenskansler Ingemar Eliasson och vice ordenskansler Staffan Rosén är ciceroner. I detta nummer fokuseras på Svärds-, Nordstjärne- och Vasaorden, medan det första numret hade fokus på Serafimerorden. Precis som i första numret, ett trivsamt om än kort inslag med fina bilder. I tidningen i övrigt finns – i och med rapportering av högtidligheter i olika kungahus – en hel del bilder på olika utländska ordnar. Samt en och annan oäkta, för den som är skarpögd.

24 juni – Sankt Johannes Döparens dag

Av alla dagar på året finns det nog ingen som har en så stark koppling till ridderlighet över tid och rum som Sankt Johannes Döparens dag den 24 juni.

Detta eftersom detta helgon är knutet till en riddarorden som räknar år 1048 som sin startpunkt. Idag kallas den formellt Suveräna Militära och Hospitaliära Orden av Sankt Johannes av Jerusalem, av Rhodos och av Malta, men är mer känd under sin kortform Suveräna Malteserorden.

Helgonet framgår till exempel i ordens bön börjar: ”Herre Jesus Kristus, Du har funnit mig värdig att tjäna Dig i Sankt Johannes av Jerusalem riddarorden. Jag bönfaller Dig ödmjukt att Du på förbön av den saliga Jungfrun av Philermos, den helige Johannes Döparen, den salige Gerard och vår Ordens alla helgon, i Din nåd låter mig förbli trofast mot vår Ordens traditioner. /…/” Denna dag uppmärksammas av Malteserordens skandinaviska association bland annat genom att i sitt kalendarium lyfta fram mässor lämpliga för ordensmedlemmarnas besök.

Eftersom orden har funnits i över 900 år har den kunnat sätta en prägel på olika saker. Den korsform som i första hand förknippas med riddarordnar kallas till exempel för ett malteserkors (Maltese cross, Malteserkreuz, croix de Malte, Cruz de Malta). De svenska statsordnarna (Serafimerorden, Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden) har som gemensamt element att de alla utgår från ett vitt malteserkors.

En avläggare till denna katolska riddarorden är protestantiska Johanniterorden i Sverige. Även har lyfter man fram Johannes Döparen, till exempel i Johanniterhymnen (en bit ned i förra länken). En glädjande nyhet för Johanniterordens hjälporganisation Johanniterhjälpen är att Johanniterhjälpens styrelseledamot Peter Åkerhielm för två veckor sedan valdes till ny ordförande för JOIN, ett samverkansorgan för de fyra nationella Johanniterordnarna i Tyskland, Nederländerna, Sverige och Storbritannien samt Malteserorden.

Ytterligare en grupp som är berörda av Sankt Johannes Döparens dag är frimurare eftersom han är murarnas skyddshelgon. I det svenska systemet (Swedish Rite, praktiserat i Norden) som förutsätter kristen bekännelse kallas den logetyp som en ny medlem först ingår i för en Johannesloge och i de högre graderna görs vissa ridderliga kopplingar.

Inom frimureriet finns ett system med utväxlande av erkännanden mellan nationella frimurarorganisationer. Så är till exempel Svenska Frimurare Orden (SFMO) – lite förenklat – den allmänt erkända frimurarorganisationen för Sverige (men man har även ett mindre antal svenska loger i Finland med Finska storlogens gillande utifrån våra länders gemensamma arv).

SFMO skiljer sig dock lite i det att en kristen bekännelse förutsätts för medlemskap. I andra länder kan tro på A Supreme Being (monoteistisk Gud) vara förutsättningen. Enligt Finska storlogens medlemstidning kommer storlogen med SFMO:s gillande att etablera en blå loge (motsvarande Johannesloge) i Stockholmsområdet som i så fall skulle ha detta lite bredare krav, vilket innebär en spännande utveckling för frimureriet – under Sankt Johannes Döparen.