Etikettarkiv: Victoria

Kvinnor och de svenska riddarordnarna: i synnerhet fyra kommendörskor

De svenska riddarordnarna var mellan 1748-1908 förbehållna män. Men ingen regel utan undantag. Det första sådana är kejsarinnan Katarina II av Ryssland, som utnämndes till Riddare(!?!) av Serafimerorden 1763. Att så skedde förvånade kanske inte: Katarina var systerdotter till kung Adolf Fredrik av Sverige.

År 1908 infördes en stadgeändring: Sveriges drottning bär Serafimerorden. Detta år blev dels änkedrottning Sofia (till kung Oscar II), dels drottning Victoria bärarare av Serafimerorden (enl. serafimervapnet ”Utn.”, enl. Nordenvall ”Bärare”). Detta upprepades sedan för tillträdande drottning Louise 1950: hon fick blev bärare av Serafimerorden vid kung Gustav V:s frånfälle.

Efter andra världskriget tillträder inte bara en ny kung, det är också en ny tid. Kung Gustaf VI Adolf beslutade år 1952 att de svenska riddarordnarna ska kunna förlänas till både kvinnor och män. Präster strider inte med vapen (utan med tron) och de blir därför ”Ledamöter av andliga ståndet”. Även kvinnor var icke-stridande och benämningen kom därför att bli ”Ledamot” i stället för ”Riddare” i Serafimerorden samt den lägsta och femte ordensklassen av de övriga tre ordnarna.

”Hagasessorna” Margaretha, Birgitta, Désirée och Christina kom år 1952 som kungens sondöttrar att bli såväl Kommendör med stora korset av Svärdsorden och Nordstjärneorden som Ledamot av Serafimerorden. Eller uttryckt på traditionellt sätt, Ledamot och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden (LoKavKMO). Detta uttryck speglar att i princip endast Kommendör med stora korset av Svärds-, Nordstjärne- eller Vasaorden kan bli Riddare/Ledamot/av andliga ståndet i Serafimerorden.

Enligt Nordenvalls bok kom drottning Louise och svenska prinsessor som inte var kungens döttrar och inte var ingifta i annat kungahus att utnämnas till LoKavKMO 1952, men tydligen utan att samtidigt erhålla separat utnämning till Kommendör med stora korset av Svärds- eller Nordstjärneorden. Detta gäller drottning Louise samt änkeprinsessorna Sibylla och Ingeborg. Två svenska prinsessor som var ingifta i Danmarks kungahus blev inte LoKavKMO 1952. Prinsessan Margaretha och drottning Ingrid blev i stället LSerafO 1960 resp. 1965 vilket betyder att de fick Serafimerorden som utländska kungligheter, inte som Sveriges prinsessor.

Men tillbaka till ”Hagaprinsessorna”: de fyra är tydligen de enda svenska kvinnor som separat utnämnts till Kommendörer med stora korset av Svärdsorden och alla fyra lever fortfarande! Tråkigt nog syns det inte: damer av Kungl. Familjen bär av tradition ”endast” Serafimerorden samt Kungens miniatyrporträtt i serafimerblått band. När nu Försvarsmakten har en ökande rekrytering av kvinnor – när får vi se nästa ”kommandora” av Svärdsorden?

Annonser

HKH prinsessan Estelle utan efternamn – trots Skatteverkets rättslige expert

I en artikel i Dagens juridik, omnämnd i Aftonblades pappersupplaga och i Expressen m.m., uttalar sig Skatteverkets rättslige expert Lars Tegenfeldt på ett helt otillbörligt sätt om kungahusets namnbruk.

Det är tradition världen över att kungahusen inte har efternamn – det är närmast en del av definitionen av ett kungahus. Namnlagens 1 § säger att då föräldrar har olika efternamn (Daniel Westling Bernadotte och Victoria [utan efternamn]), så måste de anmäla vilket av föräldrarnas efternamn barnet ska ha. Om en anmälan inte inkommer inom tre månader, så tar barnet automatiskt moderns efternamn.

Oavsett om anmälan inlämnas före tremånadersgränsen eller om man låter tremånadersgränsen passera och frågan gå med automatik så blir kommer resultatet bli att prinsessan Estelle ska ha sin moders efternamn. Eftersom kronprinsessan Victoria – som svensk kunglighet – saknar efternamn, så måste prinsessan Estelle i konsekvensens namn rimligen få samma avsaknad av efternamn. Då följer man lagens intention i ett udda särfall. Namnlagen ger inte Skatteverket rätt att på eget bevåg tilldela personer efternamn.

Problemet i sammanhanget är att Skatteverket rättslige expert i media kommenterar ett pågående, icke avslutat ärende d.v.s. innan tremånadersperioden löpt ut. Det är ett övertramp som tjänsteman. Att blanda in sina privata åsikter är också ett övertramp som tjänsteman. Frågan löses sannolikt ut helt enligt lagens andemening – och detta utan enskild Skatteverkshandläggares personligt republikanska ståndpunkt.