Ungerska Vitézorden

– Svenska löjtnantskapet
Vitézi Rend

Vitézorden erkänns av IKR som en ridderlig institution ursprungligen instiftad av en stat. Orden grundades av Ungerns riksföreståndare amiral Miklós Horthy de Nagybánya2 den 20 augusti 1920 och han ledde densamma med titeln kaptengeneral (”Fökapitány”). Detta var den först instiftade officiella utmärkelsen efter restaurationen av den nationella regeringen och den förlänades främst för framstående gärningar under första och andra världskriget. Hela Vitézi Rends konstruktion var en kompromiss, eftersom riksföreståndaren inte hade rätt att adla – den rätten låg hos HM kung Karl IV av Ungern.

Denna icke-nobiliserande riddarorden blev ett sätt att inom situationens begränsningar ändå skapa en adelskapsliknande nationell utmärkelse för tapperhet. Orden bestod av tre komponenter:

  1. Prerogativet ”vitéz” (riddare/tappre/hjälte), som erhålls vid inträdet, dubbningen, och placeras i Ungern före efternamnet (eftersom man i Ungern skriver efternamn före förnamn), ibland förkortat som ”v.”. På svenska är det mest stringent att sätta vitéz före hela namnet.
  2. Ordenstecknet, som är en emaljerad kraschan baserad på ungerska riksvapnet och som finns som miniatyr till kavajslaget.
  3. En jordförläning, som visar på släktskapet med äldre adliga värdigheter. Jordförläningen var ett sätt att åstadkomma den jordreform som det ungerska samhället var i stort behov av. Rätten till medlemskap i orden är ärftligt, en konsekvens bland annat av rätten till dessa jordförläningar.

Efter andra världskrigets slut och med kommunismens intåg förbjöds orden i Ungern och de ärftliga jordförläningarna gick förlorade. År 1953 stadfästes Vitézorden i exil av generalen, vitéz Hugó Sónyi för att kunna tillvarata de ärftliga anspråken, och orden erhöll ICOC:s godkännande 1962, under ordens andra kaptengeneral, HKH fältmarskalken vitéz József Ágost von Habsburg, son till den siste palatinen av Ungern, huvudman för den ungerska grenen av familjen Habsburg-Lorraine och den förste som antogs i orden. Ordens nuvarande femte kaptengeneral, är sedan 2017 hans sonsons son HKH vitéz József Károly von Habsburg, prins av Ungern3 och nuvarande huvudman för den ungerska grenen av familjen Habsburg-Lorraine.

Orden har två klasser.

  1. Riddare/”Hjälte”/”Tappre” (även för kvinnor)
  2. Ledamot

Som organisation i exil har man antagit nya medlemmar så långt möjligt enligt ursprungliga kriterier. Orden har antagit personer som deltog aktivt i ungernrevolten 1956 samt i viss utsträckning även personer utan ungersk bakgrund som ordinarie medlemmar (vitéz Dennis David). Personer utan ungersk bakgrund kan även antas hedersriddare utan att vara berättigade till vitéz-titeln. Den förste svenske hedersriddaren blev Jonas Arnell år 2006.

Sedan 1983 antar Vitézorden även personer med ungersk bakgrund som ledamöter för civila förtjänster. De benämns inte ”vitéz” utan använder i stället postnominalerna ”VRNT”, vilket står för Vitézi Rend Nemzetvédelmi Tagok, vilket kan översättas ”kulturell försvarare”. Detta innebär att man blir ledamot i orden – utan att vara riddare – men det är en ärftlig utmärkelse.

  • Ordenstecknet bärs som kraschan och består av det ungerska riksvapnet i emalj på guld överlagt med ett upprättstående svärd av guld (för ärftliga utnämningar 1920-1944) eller silver (för hedersriddare), allt lagt på en blåemaljerad oval med en gyllene korona bakom den ungerska kronan och en krans av gröna ekblad och ekollon samt gyllene sädesax omgivande riksvapnets sköld. För ledamöter saknas svärd.

Medlemmar i Sverige tillhör kaptenskapet för Beneluxländerna och skandinaviska halvön, vilket instiftades under 1970-talet som en avdelning inom det tyska stabskaptenskapet (”Törzskapitány”). Kaptenskapet för Benelux och Skandinavien instiftades formellt år 2000 och inregistrerades i Sverige som ideell förening den 25 februari 2004. 2006-2013 var vitéz Jonas Arnell löjtnant (”vitézi hadnagy”) för svenska gruppen. Uppdraget berättigar till titeln vitéz även för den som är hedersriddare.

Vitézorden utdelar vidare ett förtjänstkors i fyra klasser: riddarkors, guldkors, silverkors respektive bronskors (UngVORK, UngVOGK, UngVOSK, UngVOBK). Bandet är rött med smala gröna kanter och en intilliggande vid rand på vardera sidan. Den förste svenska mottagaren av UngVORK var Bernt Karlsson år 2006 för sina insatser i flyktinglägret i Traiskirschen, Österrrike, i samband med ungernrevolten 1956.

bild: Bernt Karlsson 2006

Sedan början av 1990-talet har flera andra grenar av Vitézorden uppstått, vilket är olyckligt. År 2004 bekräftade ICOC denna orden som den legitima Vitézorden.

2Sedermera förlänad titeln hertig av Otranto och Szeged av HM kung Karl IV av Ungern.
3Sett ur ordens ungerska perspektiv. Full titel: Hans Kejs. och Kungl. Höghet vitéz József Károly von Habsburg, ärkehertig av Österrike, prins av Ungern och Böhmen.

Annonser
Ordnar, förtjänsttecken och medaljer i Sverige

Orders, decorations and medals in Sweden

Phaleristica

En sida om ordnar och medaljer

Heraldik

God heraldik behöver inte vara dyr!

Trond Norén Isaksen

- on Orders, Decorations and Medals in Sweden

%d bloggare gillar detta: