Besök på Kungliga Patriotiska sällskapet

Häromdagen begav jag mig till Eriksbergsgatan 12A för att stifta lite närmare bekantskap med Kungliga Patriotiska Sällskapet, efter överenskommelse med sällskapets sekreterare Marianne Reuterskiöld och biträdande sekreterare Anette Jonsson.

Sällskapets historia sträcker sig 250 år tillbaka i tiden. Det är under 1760-talet, i frihetstidens slutskede, som man först möter namnet ”Svenska Patriotiska Sällskapet till konsters, slöjders och rikets näringars uppmuntran”. Sällskapet grundades 1766. År 1772 utfärdades Kunglig stadfästelse av Sällskapets grundregler, varefter Sällskapet kallades Kungl. (Svenska) Patriotiska Sällskapet. Att ett sällskap kallar sig för patriotiskt skulle i dagens samhälle kunna synas vara en politisk markering, men inte riktigt så då – som Sällskapet själv skriver: En patriot är en människa som arbetar för det allmännas bästa och inte bara för egen vinning. Syftet för sällskapet är alltså att stödja och uppmuntra dem som arbetar för det allmännas bästa avseende Sverige.

För detta har man i huvudsak två verktyg: fördelning av fonderade medel och medaljutgivningen. Fonderna är i huvudsak två: Understödsfonden avser i första hand spridande av forskningsresultat, exempelvis genom bidrag till tryck- och produktionskostnader, symposier samt utställningar. Understödsfonden kan också lämna bildrag till sociala insatser eller projekt som stärker barn och ungdomar, som individer eller i grupp och ökar deras förutsättningar till ett meningsfullt och utvecklande liv i gemenskap med andra.

Därutöver förvaltar sällskapet Stiftelsen Fredrik Björns Donationsfond (Björns trädgård på Södermalm är ett efternamn, inte ett förnamn): den utdelar bidrag till diakoner samt behövande kvinnor (vårdbiträden, sjuksköterskor m.m.) som är minst 50 år och som under minst 15 år vårdat människor främst på sociala och medicinska institutioner i Stockholm, och det är betydande belopp som årligen delas ut.

Närmare upplysningar om fonderna finns här och den som vill ansöka om medel gör klokt i att läsa allt. Men det här är en faleristisk blogg och det intressant är vad Marianne och Anette kunde berätta om medaljverksamheten. Kungl. Patriotiska Sällskapet har åtta olika medaljer i olika storlekar till sitt förfogande, instiftade vid olika tillfällen men likväl räknas alla i anciennitetshänseende vid bärande som instiftade 1802 då första medaljen instiftades.

  • Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för uppskattad arbetsinsats. Utdelas idag i sällskapets 2:a och 3:e storlek för 20 och 15 års anställning, men det finns ett visst mått av flexibilitet vad gäller åren. Förslag inlämnas på fastställd blankett, lösenavgift betalas. Skälet till att medaljen i 1:a storleken i princip inte längre utdelas är att det finns en gräns för hur mycket en arbetsgivare kan ge sina anställda som gåva.
  • Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för betydande gärningUtdelas idag i sällskapets 1:a och 2:e storlek för 25 och 20 års ideellt engagemang, till exempel inom en förening, men det finns ett visst mått av flexibilitet vad gäller åren. Förslag inlämnas på fastställd blankett, lösenavgift betalas – men det förekommer att sällskapet själv i enstaka fall beslutar tilldela medaljen till förtjänta personer, då utan lösenavgift.
  • Kungl. Patriotiska Sällskapets EmmerymedaljUtdelas idag i sällskapets 1:a storleken för 15 års anställning i befälsställning till sjöss inom samma företag, styrkt genom sjötjänstutdrag. Medaljen har en åtsida med nautiska emblem och inskription i stället för Konungens bild. Förslag inlämnas på fastställd blankett, lösenavgift betalas.
  • Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för betydande fostrargärning. En nyare, genombruten medalj, som utdelas på förslag av ledamöterna i sällskapet. Den har ersatt det äldre och mycket sällan utdelade silverkorset, som numera är en vilande utmärkelse.
  • Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för gagnerik gärning inom svenskt näringsliv – ”Näringslivsmedaljen”Utdelas på förslag av ledamöterna i sällskapet och är en särskild belöningsmedalj för att hedra berömvärda, individuella insatser inom svenskt näringsliv. Belöningarna för ledarinsatser på ägarbasis, i första hand inom ramen för mindre eller medelstora företag. Cirka 10 delas ut årligen: ibland fler, t.ex. om två personer grundat och utvecklat ett gemensamt företag.
  • Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för Sveriges kulturarv – ”Kulturarvsmedaljen”Utdelas på förslag av ledamöterna i sällskapet och är en särskild belöningsmedalj för att hedra insatser för att hedra insatser till fromma för Sveriges kulturarv.
  • Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för odlingsflit eller för förtjänster om trädgårdsodling eller för förtjänster om biodling – ”Trädgårdsmedaljen”. Dessa medaljer präglas vanligen i silver och utdelas på förslag av länens hushållningssällskap eller av Riksförbundet Svensk Trädgård.
  • Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj för förtjänster om yrkenas förkovran eller för utmärkt yrkesskicklighet – ”Hantverksmedaljen”. Dessa medaljer präglas vanligen i silver och utdelas på förslag av styrelsen för branschorganisation (t.ex. Stockholms Stads Hantverksförening).

Som synes ovan präglas vissa av medaljerna i silver, medan de övre präglas enbart i guld. Silvermedaljer för inskriptionerna för uppskattad arbetsinsats och för betydande gärning har tidigare funnits och tydligen handlar det om att efterfrågan på dessa upphörde, vilket gjorde att man slutade tillverka dem – men de kan eventuellt tillverkas. Och medan vi är inne på metall, sällskapet subventionerar guldmedaljernas lösenavgifter rätt rejält: vid sidan av de fonderade medlen är sällskapet inte så rikt och medaljutgivningen tär därför på sällskapets kassa. Men det är oerhört hedervärt att sällskapet bibehåller sina gedigna guldmedaljer, och att en insats för det allmänna bästa är guld värt. Real- och symbolvärde går i takt. Och sidenbanden är tillverkade på Almgrens sidenväveri, just för att inte enbart genom utdelande av fonderade medel och medaljer understödja svenskt näringsliv.

betydande_garningdam_liten

Har du tänkt på skillnaderna på medaljerna? Som du ser här invid har den ena medaljen ett ornament invid kronan, medan den andra medaljen saknar ornament: medalj utan ornament är alltid för uppskattad arbetsinsats – då få personer är kvar hos samma arbetsgivare under så lång tid idag som 15-2o år en mer exceptionell medalj än tidigare.

En annan fråga är – hur särskiljs mellan 1:a och 2:a/3:e storleken för damer? Herrar bär ju 1:a storleken om halsen och övrigt på bröstet: damer bär allt monterat i rosetter på bröstet. Jo, helt enkelt genom att rosetten har ett par bakomliggande flikar för 1:a storleken – se bilderna ovan (som inte är sinsemellan skalenliga). Nyhet för mig!

Andra saker som vi diskuterade var det clips man kan bära i kavajens knapphål på slaget för att visa medaljinnehav. Jag tycker att det är väldigt fint att clips:et är gjort av silver med påklistrat smalt band, men här förstod jag att sällskapet var lite i brydderi: silvret oxiderar, bandet blir lätt smutsigt och lossnar även ganska lätt, så det måste bytas ut då och då. Med andra ord, det är ett litet pyssel med clips och av det skälet har man hittills valt att inte särskilt lyfta fram dessa som beställningsvara på exempelvis sin webbplats. Men de finns, och de kostar 200 kr +moms, och utbytesbitar band finns också. Clips kan införskaffas och bäras oberoende av storleken på erhållen medalj. Notera att det gula ska vara uppåt på clipset, som på bandet om halsen: vid något tillfälle har clips med det gröna bandet överst producerats av misstag och några sådana har gått ut innan det upptäcktes.

Slutligen var det intressant att höra att flera av medaljerna har i princip endast sällskapets ledamöter förslagsrätt till, men att det finns en teoretisk möjlighet även för utomstående att skicka in förslag – till exempel, om man nu känner till en betydande fostrargärning i nivå med tidigare medaljörerna Anders Carlberg och Magnus Härenstam värd att uppmärksamma, så kan man alltid inlämna förslag. Det är bra, eftersom sällskapets ledamöter kanske inte kommer i beröring med alla goda krafter i det svenska samhället. Men det är sällskapet som äger beslutet och givet begränsade kansliresurser får man hoppas att denna möjlighet används på ett klokt sätt av förslagsställare.

Det var oerhört trevligt att kunna få möjlighet att få lite djupare insyn i Kungl. Patriotiska Sällskapets verksamhet och inte minst att kunna presentera allt mer sammanhängande i ett inlägg. Få medaljer har den dignitet som Kungl. Patriotiska Sällskapets har, inte minst beroende på stränga kriterier och att man valt att bibehålla medaljer i gediget guld. Jag hoppas att fler ser möjligheten att belöna framstående insatser – för det allmännas bästa.

Annonser
Det här inlägget postades i Faleristik. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Besök på Kungliga Patriotiska sällskapet

  1. CK Berntsen skriver:

    En intressant detalj vad gäller 2:a storleken är att bandet är bredare än de sedvanliga 35 mm.

  2. CK Berntsen skriver:

    Reblogga detta på Heraldik och kommenterade:
    Jonas Arnell har gjort ett intressant besök hos Kungl. Patriotiska Sällskapet, och fått veta lite om deras medaljer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s