Bakgrunden är att ordens- och medaljsidorna hamnar långt ner i menyerna på kungahuset.se. Förtjänstutredningen och propositionen framhåller tillgänglighet: det leder till behovet av en separat webbplats utgående från att det ska vara enkelt att lämna förslag till utmärkelser men som också har fördjupande information. Webbplatsen kommer att byggas ut efterhand.
Varmt tack till alla som varit involverade i projektet!
Dessa två beslut följer på att Förordning (2022:1800) om Sveriges främsta utmärkelser har trätt i kraft den 1 februari och är nödvändiga för att Belöningsreformen nå sin fulländning. Det är nu fritt fram att inlämna förslag.
För även om Förordning (2022:1800) om Sveriges främsta utmärkelser trädde i kraft idag, den 1 februari 2023, så fattas fortfarande flera pusselbitar innan Sveriges främsta utmärkelser i form av ordnar, förtjänsttecken och medaljer kan tilldelas enligt den nya ordningen.
Ordensrådet är en ny instans som kärnfullt är beskriven i förordningen:
3 § För beredning av nomineringar finns ett självständigt råd vid Kungl. Maj:ts Orden. Rådet ska lämna yttrande till regeringen med förslag till ordensutmärkelser för förtjänstfulla insatser. Ledamöterna i rådet utses av Kungl. Maj:ts Orden efter förord av regeringen.
Likaså processen kring stadgeändringar i förordningen:
6 § Stadgar för Kungl. Serafimer-, Svärds-, Nordstjärne- och Vasaordnarna fastställs av Kungl. Maj:ts Orden sedan de godkänts av regeringen.
Själva utnämningen till rådet kommer att ske i ordenskapitel, där även nya ordensstadgar fastställs. De nu gällande ordensstadgarna från 1995 är barn av Ordensreformen och behöver alltså ändras för att passa Belöningsreformen – stadgar för ideella sammanslutningar brukar ändras av årsmöte och ordenskapitel är den närmaste motsvarigheten inom Kungl. Maj:ts Orden.
Det dröjer alltså ännu något innan nomineringar till utmärkelser inom Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden enligt den nya ordningen kan lämnas in och man får ha tålamod ytterligare en tid tills alla formaliteter är på plats…
EDIT 2023-02-03: Som synes på https://www.kungahuset.se/sveriges-monarki/ordnar-och-medaljer så väntar man inte på det ordinarie ordenskapitlet i april, utan avser att hålla ett extra ordinarie ordenskapitel den 15 februari. Med tanke på justering av protokoll m.m. skulle en kvalificerad gissning kunna vara att nomineringar till de kungl. svenska riddarordnarna kan börja tas emot av KMO under mars 2023.
Så är det torsdag igen, och det är nog fler än jag som igen bläddrat igenom ärendeförteckningen för regeringens torsdagssammanträde för att se om en förordning beslutats med anledning av Belöningsreformen. För efter riksdagens beslut att bifalla propositionen i somras krävs en ny regeringsförordning som ersätter den ännu gällande förordningen Ordenskungörelsen.
Så tycks idag ha skett, då Justitiedepartementets del 1 som punkt 20 har Förordning om Sveriges främsta utmärkelser.
EDIT 2022-12-20: förordningen har nu publicerats i Svensk författningssamling, med ikraftträdande den 1 februari 2023.
Under en paus under Svenska Heraldiska Föreningens symposium på Riddarhuset den 15 oktober om de svenska riddarordnarna så överhörde jag en yngre person som ondgjorde sig lite över att Svärdsordens kors är andreasställt (”som ett kryss”) – vilket i samband med Belöningsreformen borde korrigeras så att Svärdsorden är rakt ställd och mer liknar de tre övriga kungl. svenska riddarordnarna.
Det hör ungdomen till att vilja ifrågasätta, vilja förändra – jag var som 20-30-åring inne på flera fiffiga idéer kring de kungl. riddarordnarna, som jag med ålderns visdom inte ser som möjliga, lämpliga eller önskvärda, och även jag var nog inne på samma tanke vid tillfälle. Men Svärdsordens kors har varit andreasställt sedan 1748 och det finns ingen anledning att ändra på det nu: det avvikande utseendet är sannolikt en poäng, inte en designmiss som måste åtgärdas.
År 1748 hade man vid ordensintiftandet möjlighet att göra kungl. Svärdsorden och kungl. Nordstjärneorden i princip helt lika, med åtskilda mittglober: stiligt och kostnadseffektivt. Att de fick olika utseende måste därför tolkas som medvetna val. De uppenbara skillnaderna mellan ordnarna syns i bandens olika färger, men även korsens olikartade ställningar måste ha varit genomtänkt.
En indikation på det är vidstående bild: varje präglat kors hade två fästen för kronan: beroende på vilkendera som ska tillverkas, så sågar man bort det ena. Det hade gått att bara ha en helt likadan grundstamp för båda ordnarna, men aktivt har möjligheten valts att tillverka både andreasställda kors och raka kors.
Kungl. Serafimerorden bars i kedja eller band en écharpe, så bärandesättet avslöjar denna orden för vad den är – rikets förnämsta utmärkelse. Serafimerordens emaljerade korsarmar är plana där övriga ordnar har välvda korsarmar, utöver serafer i korsvinklarna där övriga har öppna kronor, så kungl. Serafimerordens utseende är särpräglat.
Men en Svärdsorden eller en Nordstjärneorden i band om halsen eller på bröstet – där bidrog korsställningen utöver bandfärgen till att hålla isär utmärkelsen för militär respektive civil statlig tjänst, så att det blir lätt för betraktaren på långt håll att se skillnad på militär och civil förtjänst. Om personen är obekant, så ger ordenskors (och ordensband) en ledtråd om vem bäraren skulle kunna vara – och vem det inte skulle kunna vara.
År 1772 tillkom kungl. Vasaorden för övriga delar av samhället – och även här får orden ett avvikande utseende, den s.k. Vasatrissan. Om orden bars om halsen eller på bröstet och det – av något skäl – var svårt att se bandet, så gick det på håll inte att ta miste på vad som var Svärdsorden respektive Nordstjärneorden respektive Vasaorden: vilka som var militära eller civila ämbetsmän och vilka som tillhörde övriga samhället.
Detta kom att förändras 1860 när Vasaordens stora trissa blev mindre centrum på ett vitemaljerat malteserkors, troligen med tanken att göra de fyra kungl. riddarordnarna mer lika. Men inte ens nu gjordes ordenstecknen helt lika. Man hade kunnat utgå från stampen ovan och satt en oval trissa med ett runt fäste som passat grundkorset. I stället gör man sig omaket att ta fram en ny stamp för ett nytt malteserkors där korsarmarnas längd följer den stående ovalen – ordenskorset är mer långsmalt än liksidigt. Även om man inte ser bandet, så ser man på håll skillnad på Nordstjärneorden och Vasaorden.
Det hade alltså gått att göra alla kungl. riddarordnarna i det närmaste helt lika, men så har inte skett. Skillnaderna i utseende består, trots ändringar: då måste rimligtvis slutsatsen vara att skillnaderna är medvetna och sannolikt för att kunna underlätta avläsning av vad det är för orden som betraktaren ser. Olikheterna ger insikt kring bärarens verksamhetsbana och därför möjligen en ledtråd om vem det är, om personen inte redan är bekant. Eller vem det absolut inte kan vara.
TIll detta kommer att militära förtjänster inte sällan hålls i särklass i ordensväsenden världen över: så även i Sverige. Det ska vara möjligt att på långt håll se att det är just Svärdsorden som bärs, till skillnad mot civila Nordstjärneorden och Vasaorden. Av det skälet har kungl. Svärdsordens utseende bestått sedan 1748.
Detta sagt: även om jag inte delar tanken i sig, så blev jag ändå väldigt glad över att höra resonemanget: det finns unga vuxna som går och tänker och funderar på hur man skulle kunna förbättra de kungl. riddarordnarna! Hur häftigt är inte det? Det borgar för faleristisk återväxt och vidareutveckling i Sverige. Keep it up! 🙂
Så har det hänt: som tidigare prognostiserats bildades den 6 december Föreningen för Forskning om Ordenssällskap i Sverige (FFOS). Föreningens syfte är främjande av forskning, utbildning och upplysning om ordenssällskapens i Sverige historia, verksamhet och kulturarv. Inspirationen kommer från Center for Fraternal Collections and Research vid Indiana University.
Föreningen är organiserad en invalsförening där styrelsen godkänner/avslår medlemsansökningarna, för att garantera medlemmarnas seriositet. Det som återstår nu är organisationsnummer och bankkonto, så kommer föreningen att börja arbeta mer aktivt under 2023 med undertecknad som dess sekreterare.
Som följd av Belöningsreformen och ökade behov av handläggning av ordens- och medaljförslag m.m. har ordenskansler vid Kungl. Maj:ts Orden (KMO) gett undertecknad förtroendet att den 1 januari 2023 övergå från timarvodering till heltid vid KMO i en nyinrättad tjänst. Under de första tre månaderna arbetar jag halvtid vid KMO och halvtid som biträdande generalsekreterare för Svenska soldathemsförbundet för att lämna över till min efterträdare där.
Det blir också ett byte av titel – från ordensamanuens till ordenshärold. I arbetet som ordensamanuens 2018–2022 har web/kommunikationsfrågor varit en delmängd och förhållandet kommer att öka något i den nya rollen. Tanken uppstod därför att utse en ordenshärold: kommunikation var och är en viktig del av häroldens funktion.
Härolderna vid Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden indrogs med 1952 års ordensstadga efter att ha varit vakanta sedan 1800-talet, men det fanns två härolder (för Serafimerorden) vid KMO fram till 1974. Härolder vid KMO under Gustaf VI Adolf var i ena spåret protokollsekreteraren och kammarherren, herr Erik Torstensson Uggla 1961–1974, före det byråchefen, friherre Göran von Otter 1956–1961, före det förste beskickningssekreteraren och kammarherren, greve Gustaf Bonde 1949–1955. I andra spåret var det kammarherren, friherre Frederic Rudbeck 1950-1974, som alltså innehade uppdraget i hela 24 år – längst tid hittills. Härolderna 1748–1974 var ceremoniella utnämningar och tjänstgjorde tillfälligtvis.
Under 00-talet hade jag förtroendet att vara persevant (junior härold) i Svenska Heraldiska Föreningen, under 10-talet härold i ett ordenssällskap, så det finns lite att bygga vidare på, vid sidan av erfarenheter och kunskaper kring web/kommunikation. En nåd att få arbeta på heltid med faleristik och väldigt glädjande att häroldstiteln åter tas i bruk i Sverige efter nära 50 års vila.
Som tonåring läste jag mycket science fiction och en minnesvärd bok är Mannen i höga slottet av Philip K. Dick. Boken utspelar sig i ett parallellt universum där Tyskland och Japan vann andra världskriget och där USA är delat längs Mississippi: en japansk västkust och en tysk östkust. För några år sedan kom The Man in the High Castle som tv-serie i fyra säsonger via Amazon Prime Video, baserad på boken men vidareutvecklad. Bland de exekutiva producenterna hittar vi Ridley Scott, som levandegjort en annan av Philip K. Dicks böcker på vita duken som regissör till filmen Blade Runner.
Serien är intressant – både ur perspektivet ”tänk om detta hade hänt”, men också genom att återge den rädsla som präglar en diktatur på alla nivåer och – därför – det stora mod som krävs för att kunna stå upp mot ett repressivt samhällssystem (oavsett ideologi),
Handlingen är förlagd till början av 1960-talet och de erövrade delarna av USA fordrar uniformerad militär personal: det finns också en militär spänning mellan Tyskland och Japan som supermakter i bräcklig allians. Därför har ovanligt stor möda lagts på ett realistiskt ordens- och medaljväsende till uniformerna utifrån en tänkt andra världskrigsseger för Tyskland och Japan 1947 med förlust för USA. I en välillustrerad artikel berättar faleristikern Peter Czink om hela processen. Intressant, eftersom det fordrar större kunskap och eftertanke än att göra som filmindustrin ofta gör när det kommer till faleristik: hitta på något helt nytt, helt fantastiskt – och helt overkligt.
(Den uppmärksamme hittar en liten svensk koppling – en pvpjtgb 9031 syns ibland, tillräckligt okänd för att kunna figurera som udda tysk jeep.)
I torsdags kom ett mail från ordföranden i Arla Coldins anslagskommitté för att meddela att Välgörenhetsnämnden i Arla Coldin, som förvaltar Stiftelsen Sten Lewenhaupts fond, dagen innan, på rekommendation av Anslagskommittén inom Arla Coldin, beslutat att tilldela mig 25 000 kronor. Motivationen lyder:
Jonas Arnell-Szurkos driver sedan år 1998 sajten http://arnell.cc. Här presenteras ett mycket stort antal ordnar som finns eller har funnits i Sverige. Den här typen av grundforskning är av stor betydelse för vidare framsteg. Arnell-Szurkos har också skapat en struktur för hur ordenssällskap skall betraktas, också en viktig insats för vidare forskning.
Oerhört stort och jag känner mig i lika delar hedrad och ödmjuk inför en sådan välvilja från Coldinu Orden när 25-jubiléet för sajten närmar sig. Vad göra med en sådan pekuniär gåva? Efter ett tämligen kort funderande har jag beslutat att hela beloppet kommer att gå vidare för att understödja forskning om ordenssällskap.
Svenska Frimurare Orden har forskningslogen Carl Friedrich Eckleff för forskning kring frimureri och bl.a. Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm som lämnar bidrag till medicinsk, psykologisk eller pedagogisk forskning samt Frimurarestiftelsen som primärt lämnar bidrag till forskning om åldringsvård. Även andra ordenssällskap har stiftelser och fonder för att understödja vetenskaplig forskning.
Det som saknas i Sverige är någon form av samlande arena för forskare/forskning om ordenssällskap. För närvarande verkar flera forskare som forskar på ordenssällskap för att bilda en ideell förening med syftet att skapa just detta. Förhoppningsvis kan detta vara en ”dragpeng” som kan dra till sig ytterligare donationer från andra ordenssällskap, privatpersoner och andra intressenter. Inriktningen är att kunna etablera föreningen innan årets slut. Mer information inom kort!
I oktober arrangeras varje år EU:s informationssäkerhetsmånad. I Sverige anordnar MSB och Polisen kampanjen ”Tänk säkert”. Syftet med kampanjen är att öka medvetenheten om informations- och cybersäkerhetsfrågor.
I dagens DN såg jag en annonsfilm inlagd i ett reportage: i ena versionen en kvinna, i andra versionen en man. Båda börjar på samma sätt: en närbild på en medalj som långsamt panoreras ut under det att text visas.
Medaljen visar I blått fält ett lejonansikte av guld, i munnen hållande ett hänglås av silver, skölden krönt. På medaljbandet står ”FÖR BYTE TILL SÄKRARE LÖSENORD”. Visserligen trycks aldrig text på riktiga medaljers band, det måste här vara gjort för att förenkla avläsning. Men inskriptionen är utformad som en riktig, symbolerna på medaljen är sinnrika. Bra research bakom medaljens utformning!
Det är intressant att en reklamsnutt börjar i en förtjänstmedalj; jag tror inte att jag sett det tidigare. Tankarna går osökt till om Belöningsreformen på något sätt ökat medvetenheten om ordnar och medaljer, om än aldrig så lite.
Och efter att ha klickat bort den aktuella sidan och dess reklam, så verkar det omöjligt att kunna återse den igen. Men på MSB:s YouTubekanal finns lite längre filmklipp på 30 sekunder med samma tema, den som bytt lösenord är värd en medalj. Glimten i ögat!
Och glöm nu för all del inte att byta till ett säkrare lösenord…
jonar242 - on Orders, Decorations and Medals in Sweden 