Festing, SMaltO och Vatikanen

Det händer en hel del kring Suveräna Malteserorden (SMaltO).

Tidigare H.M.Em.H. prinsen och stormästaren Fra’ Matthew Festing 2008-2017 gick bort igår, den 12 november. Han avgick 2017 efter tvistigheter med Vatikanstaten och påven Franciskus. Frid över hans minne!

Bara dagen innan skickade fältmajoren en artikel kring denna dispyt och dess efterspel. Den enda formella makt Vatikanstaten har över Suveräna Malteserorden tycks vara över professriddarna, d.v.s. de riddare som tagit fullständiga monastiska löften.

Likväl verkar det som att påven vill sträcka sig längre in i orden för att åtgärda det som man ser som brister genom ett påvligt brev som ger påvens delegat i orden mer eller mindre rätt att besluta om ordens ett inre liv, i strid med ordens konstitution.

Bekymmersamt, eftersom Vatikanstaten då tycks kränka den suveränitet som Suveräna Malteserorden har som icke-territoriell stat. Om allt stämmer, så är det inte förvånande men likväl förfärande att riddare av Suveräna Malteserorden har kallat Vatikanens agerande under senaste tiden för coup d’etat och tyranni. Men man får hoppas att alla sidor besinnar sig och att de senaste åren av konflikter kan lägga sig.

Svensk investitur i Vitézorden

Det har funnits riddarordnar i långt över 900 år. Några av dem som kan räkna anknytning till de medeltida riddarordnarna är Suveräna Malteserorden; Tyska, Svenska, Nederländska, och Storbritanniska Johanniterorden (de fem utgör The Alliance Orders of St. John); Påvliga/Nederländska Tyska orden samt kungl. Italienska Sankt Mauritius- och Lazarusorden. Påvliga Heliga gravens orden bygger på den medeltida traditionen att dubba riddare inne i Heliga gravens kyrka i Jerusalem.

Så långt de gamla. Men vilka är då de yngsta riddarordnarna? Här finns två, båda instiftade 1920: Johanniterorden i Sverige och Ungerska Vitézorden. Båda ordnarna har hunnit fira sina 100 år, med firandena något fördröjda genom pandemin.

Nu till helgen hade Ungerska Vitézorden investitur i Sverige, vilket också knyter an till ett 100-årsfirande. För även om orden formellt grundades 1920, så var det inte förrän 1921 som ordens generalkapten (”stormästare”) utsåg de tolv säteskaptenerna som ansvarade för ordens högsta ledning och uppbyggnaden av orden. Orden var officiell i Ungern fram till andra världskrigets slut.

Den huvudsakliga grunden för medlemskap i Vitézorden var att man förlänats tapperhetsutmärkelse – i linje med namnet, ”Riddarnas orden” eller ”Hjältarnas orden”. Oavsett om man var officer, underofficer eller manskap var man genom bemärkt tapperhet berättigad till ordensmedlemskap, vilket för tiden var ovanligt jämställt. Utnämningen bestod av dubbning med svärd till titeln vitéz, som var ärftlig, och följdes av en jordlott. Och det är de ärftliga anspråken som lagt grunden för ordens fortlevnad efter andra världskrigets slut.

Det var generalkaptenen och RÖ-UngGyllSkO, H.K.K.H. vitéz Josef Karl von Habsburg, ärkehertig av Österrike, prins av Ungern och Böhmen som ledde ceremonien i Tyska kyrkan och han åtföljdes av sina barn, de kejserliga och kungliga högheterna Johanna, Josef, Paul och Elisabeth.

Av de åtta som utnämndes till medlemmar var en av kategorin ”rättsriddare” – det vill säga, arvtagare till ursprunglig ärftlig titel (kan även ges engagerad i Ungernrevolten 1956). Två utnämningar av kategorin ”nådesriddare”, vilket innebär exceptionella förtjänster för orden. Det utnämndes även fem ”hedersriddare”, vilket innebär framstående förtjänster för orden. Därutöver utnämndes sex medlemmar till ordens förtjänstkors, fem av brons och en av guld, samt tre till ordens jubileumskors till ordens 100-årsminne.

Ceremonin var värdig och inramad av medlemmar av Kungl. Svea livgardes fältpiparkår, vilket gav en fin anknytning till ordens militära ursprung utan att det kändes för militäriskt. Efterföljande middag på Militärsällskapet låg i samma andra. Vad jag förstått på närvarande var detta i sin helhet ett uppskattat arrangemang, tack vara stabskapten vitéz Robert, löjtnanten för Sverige Veronika samt övriga funktionärer.

Pandemin och ordenssällskapen

Stora Amaranterorden ställde in sin bal 2020 och fältmajoren skickade just information om att Innocenceorden ställer in sin bal i år. Andra ordenssällskap har efter sommaren försiktigt påbörjat en återstart i takt med att statsmakternas direktiv m.m. så medgett.

Vad har pandemin betytt för de svenska ordenssällskapen?

För de större ordenssällskapen med många medlemmar, många loger där man äger lokalerna och många möten per loge syns flera effekter:

  • Inga sammankomster betyder att inga nya bröder (systrar) har kunnat tas in under ca 18 månader.
  • Samtidigt har bröder (systrar) gått bort i samma omfattning som andra år, möjligen något fler till följd av pandemin.
  • En minskad medlemsstock betyder direkt minskade intäkter till orden i form av medlemsavgifter.
  • Minskad vilja att upprätthålla medlemskap när inga träffar kan genomföras, en del tveksamma bröder (systrar) har kanske i samband med pandemin valt att lämna sitt ordenssällskap.
  • Ingen extern uthyrning av logelokaler till privata fester eller andra ordenssällskap som tidigare har bidragit till ordenskassan, medan kostnaderna möjligen inte minskat i samma takt. Det innebär att flera större ordenssällskaps ekonomi är försvagad.
  • Inga möjligheter till sedvanliga insamlingar till behövande i samband med loge drabbar även övriga ideella sektorn eftersom ordenssällskapen då inte kan lämna bidrag till olika praktiskt arbetande hjälporganisationer, som ex. diakonal verksamhet i församlingar, Frälsningsarmén, Stadsmissionen m.m. m.m.
  • Trots pandemin fortsätter intresset för att anta som medlem i ordenssällskap. Det finns en stor puckel av köande kandidater som vid återstart nog behöver tas in för att så snart möjligt kunna återta det läge som var före pandemin vad gäller antal aktiva bröder (systrar) och ekonomi.
  • Utöver att inga nya har kunnat antas, har inga bröder (systrar) kunnat befordras i grad.
  • För dem som har förtroendeuppdrag som innebär att man tjänstgör vid nyantagningar/befordran i grad, så innebär de närmaste året/åren sannolikt ett merarbete med större antal logetillfällen för att kunna korta ner de långa köer som bildats under 18 månaders stiltje.
  • Kommer det i sin tur att leda till relativ ”utbrändhet” av förtroendevalda i ordenssällskapen under 2021-2022, med en svårighet att rekrytera förtroendevalda närmaste åren efter? Om så, vad kan det i sin tur i så fall leda till? Intressant att reflektera över.

Effekterna för mindre ordenssällskap är kanske inte lika kännbara, dels färre medlemmar, färre möten och kanske inga egna kostsamma lokaler (minskade medlemsintäkter från nya medlemmar balanseras något av minskade hyresutgifter). Så för ordenssällskapen är bilden blandad.

Vad som i slutänden är lite sorgligt är att ordenssällskapen – stora som små – vid sina träffar ofta bedriver insamlingar av medel som går till minde lyckligt lottade i samhället. Inga träffar tenderar att betyda inga insamlingar, vilket i slutänden leder till att de som är samhällets utsatta och svaga få mindre möjligheter till stöd i redan kärva tider. Av flera skäl finns det anledning att hoppas på pandemins slut.

Ordenssamfundet VS

arnell.cc genomgår en löpande uppdatering och en sak jag försöker göra är att kontrollera om länkarna för webbplatserna till de ordenssällskap som jag har listade fungerar, men även att se om något ordenssällskap som hittills inte haft någon lagt upp en sådan. 

En sådan ny bekantskap var idag Ordenssamfundet VS, ett litet ordenssällskap med loger i södra Sverige – vilket befäster bilden att det finns ett antal ordenssällskap med nationell täckning, det finns ordenssällskap som är extremt lokala med oftast en loge på en enda ort (ex. B7 i Eskilstuna) och däremellan sådana som täcker en del av Sverige men som kanske valt bort att expandera över hela Sverige.

Alltid lika intressant att läsa ett ordenssällskaps presentation av sig själv. Det jag sett fler exempel på under senare år är att ordenssällskapen väljer att publicera bilder av regalierna/insignierna/ordenstecknen på webbplatserna (ex. W:6, S.A.O.). Historiskt har man varit försiktig med sådant, men å andra sidan har bilder ibland förekommit i ordenssällskapens jubileumsskrifter (ex. F.G.D.O., Mercurii orden).

Försiktighet i att sprida bilder kan ha uppkommit för att bidra till en mystik, skapa spänning och utvaldhet, men det kan möjligen också ha tillkommit för att förhindra att utomstående drar på sig ett ordensband och försöker ta sig in på logemöte. Det kan också handla om att ordenstecknen kan vara iögonfallande.

Genom bruk av lösenord och handslag samt vänskapligt igenkännande så tror jag risken är liten för att något sådant skulle ske. Vad bilder på regalierna istället kan leda till är att de kan hitta hem igen. För i normalfallet är ordenssällskapens regalier endast utlånade, det är inte ordensbrodern som äger band och stjärnor, de ska återställas till sitt ursprung. Dessvärre är det inte ovanligt att ordenssällskaps regalier säljs, ex. på Tradera, gärna som ”frimurar-regalier” för att trissa upp priset.

Ordenssamfundet VS har i alla fall valt att publicera en bild med förekommande regalier. Kanske någon ytterligare regalie genom det återlämnas, får uppleva att lämnas till en ny människa och följa den en på en bit av vägen…

Sällskapet WW – eller V.V.

Ordenssällskapens olika gradtecken och insignier ska normalt sett återställas till den aktuella orden vid innehavarens bortgång, därför att det är ordenssällskapens egendom som endast lånas ut. Därför är det viktigt att ordensbröder och ordenssystrar förklarar det för sin familj och lämnar instruktioner till sina framtida efterlevande kring hur man går tillväga för att återställa gradtecken och insignier m.m. Detsamma gäller för den som lämnar ett ordenssällskap: gradtecken och insignier ska normalt återställas. Detta till trots, så förekommer det att olika gradtecken och insignier hamnar till försäljning på olika auktionssajter.

För någon vecka sedan dök det upp en bild på ett ordenstecken i en grupp på Facebook, med en länk till en auktion. Medlemmar i gruppen kunde meddela att det var Sällskapet WW:s gradtecken.

Igår kväll hade jag tid att fundera en stund över det: Sällskapet WW? Det lät inte som något jag stött på tidigare och jag har ändå intresserat mig för ordenssällskap ett tag. När jag sökte på Internet så hittade jag sätt snabbt webbplatsen för Sällskapet WW i Ystad, vilket var en trevlig upplevelse, intressant att lära sig mer om ännu ett av de många lokalt instiftade ordenssällskapen som såg dagens ljus främst under 1800-talet och som förblev lokala.

När jag sökte min egen webbplats arnell.cc/, så insåg jag att ordenssällskapet finns med. Det var bara det att jag hade senaste källa i en bok från 1932, och då som Sällskapet V.V. (!). Men nu har jag kunnat gå in och korrigera namn, lägga till webbplatslänk och komplettera information. Roligt att ännu ett ordenssällskap bland listorna visar sig vara högst levande.

Finns det fler? Finns det något som ännu inte finns med på arnell.cc? Bidra gärna! 🌞

Ockham versus foliehatt

För någon månad sedan fick en bild stort genomslag, därför att den i bakgrunden visar Stefan Löfvén med följe på väg mot Sveriges riksdag på Riksgatan – och i förgrunden en tatuerad arm med bl.a. en utländsk frimurarsymbol, passare och vinkelhake runt ett G.

En mycket kittlande bild, måste man tillstå: lätt att börja spekulera i att bilden var arrangerad, eller photoshoppad. Syftet skulle – förstås – vara att sända signalen frimurarna (eller ”eliten”) ligger bakom ett skeende kring regeringskrisen. Har sett flera forum som är fulla av spekulationer i denna riktning. Än mer kittlande blir det när armen visar sig tillhöra en polis.

Det finns en mycket klok princip som kallas Ockhams rakkniv. I korthet går det ut på ”krångla inte till förklaringarna”, därför att det enkla är sannolikt det troliga: om ett träd visar sig ha fallit ned, och ingen har sett det ske, skall man föredra förklaringen att ”en storm blåste omkull trädet”, framför andra möjliga förklaringar såsom ”en elefant knuffade omkull trädet”, eller ”trädet rycktes upp med roten av 200 meter höga rymdvarelser”, även om trädet ligger något annorlunda än stormfällda. Det är alltså rimligare att anta att vindriktningen var något annorlunda än de många andra tillfällen liknande händelser inträffat än att något, mer eller mindre fantastiskt inträffat.

I det aktuella fallet, vad är det troligare?

A. Polis som gillar tatueringar, tatuerar in saker som är viktiga för honom, som en frimurarsymbol och olika sentenser. Som patrullerande uniformerad polis på Segway i innerstaden går han helt naturligt före statsministern för att styra undan allmänheten då denne ska gå från regeringskansliet till riksdagen. Eftersom det är varmt har han kavlat upp ärmarna vilket gör att tatueringarna syns.

B. Frimurarna kontrollerar vädret och/eller statsministern, så att det är varmt just den dag statsministern ska göra promenaden, eller att statsministern gör promenaden när det är prognos för varmt väder. Detta så att ärmar måste kavlas upp.
Frimurarna letar upp en polis och får just honom att tatuera in en frimurarsymbol år i förväg.
Frimurarna intrigerar flera år i förväg för att få honom till en tjänstgöring som placerar honom fysiskt i anslutning till statsministern.
Frimurarnas syfte med allt detta är att visa att det är de som egentligen styr.

Allt detta planerande flera år i förväg för att åstadkomma en bild som sägs visa att frimurarna (eller ”eliten” eller illuminati) styr just när det blivit en regeringskris – som ingen har kunnat förutse exakt hur den skulle utvecklas, eller när.

Om B. vore sant: konspirationsteoretiker framhåller att ”frimurarna verkar i det dolda” – varför skulle de i så fall vilja offentliggöra något, visa att de påverkar? Det går inte ihop. Om det finns en dold styrande elit, så ligger poängen i att vara dold, däri ligger dess makt. Om det fanns en elit som styrde och ville visa sig för att demonstrera makt, så bygger makten på synlighet och närvaro över hela linjen.

Ockhams rakkniv pekar på att det är A. som är den rimliga slutsatsen. Det är troligare att polisen – som sin tjänst och utifrån att det var en varm dag – var där han var och bar det kortärmade han bar. Vidare en intressant slump att fotografen kom i sådant läge att fotografiet kunde tas. (Se här för fotografens kommentarer – Göteborgs-Posten, betalvägg).

Frimurare säger att deras organisation syftar till tre huvudpunkter: personlighetsutveckling, brödragemenskap och välgörenhet. Konspirationsteoretiker från extremhöger till extremvänster tillskriver frimurarna ambitioner om världsherravälde. Skälet till varför konspirationsteoretikerna hamnar så långt ifrån vad frimurarna själva framhåller – både nu varande eller sådana som lämnat – är att de misslyckas med att applicera Ockhams rakkniv. De mest triviala händelser och samband ses i stället som planerat och genomtänkt, snarare än att tillskrivas slump och tillfällighet.

Frimureriet är inte homogent eller varumärkesskyddat: däremot finns ett system med reciproka erkännanden mellan olika nationella storloger. I Sverige får politik eller religion inte förekomma på ordensmöten, så inte heller i de storloger som Sverige erkänner. Sant, Grand Orient-systemet i latinska länder är politiskt och antiklerikalt, men för svenskt vidkommande är det därför per definition inte frimureri.

För egen del har jag arbetat ett decennium i Sveriges riksdag för KD som politiskt sakkunnig, och jag kunde under halva tiden, från 2006, följa regeringsarbetet genom olika partiinterna avstämningar (kompletterat och verifierat genom min dåvarande fru som var politiskt sakkunnig för M i samordningskansliet under statsministern).

Det har gett mig en tydlig förståelse för hur slump och tillfälligheter kan styra skeenden, som i efterhand eller för utomstående kan framstå som oerhört välplanerade och avsiktliga, hur personer kan blossa upp och lysa starkt för att plötsligt tappa position efter någon skandal eller ett misslyckat val. Det har för all framtid botat mig från tanken på att det finns en statisk ”elit” med en ”agenda”: det handlar snarare om att vissa inte kan eller vill se komplexiteter eller tillfälligheter som förklaring utan söker konstruerade sammanhang där sammanhang inte finns – tvärtemot Ockhams rakkniv – för att nå fram till enkla förklaringar, världen blir lättbegriplig – svart eller vit, god eller ond.

Och så är inte världen, den blir mer komplex ju närmare man tittar, där tillfälligheter spelar större roll än man tror, med gråskalor mellan det svarta och det vita. Så använd rakkniven, inte foliehatten.

Alison Moyet får Brittiska Empire-orden

Under sommarlovet mellan sjuan och åttan blev jag syntare, och under en skolresa från Eskilstuna till Stockholm dammsög jag skivaffärerna längs Drotttninggatan och vid Sergels torg på syntskivor. Bland skivskörden fanns två album från Yazoo och det var första mötet med Alison Moyets fantastiska röst.

Två album med Yazoo var allt som blev av gruppen, två veckor efter sista albumets lansering bröt bandet upp. Vince Clarke – som närmast före kom från Depeche Mode – gick vidare, först till The Assembly och därefter till framgångsrika Erasure.

Alison Moyet fortsatte med en lång och framgångsrik solokarriär. Så roligt att höra att hon blivit MBE, Member of the Order of the British Empire, vilket på svenska blir Riddare av Storbritanniska Empire-orden (RStbEmpO). Välförtjänt!

Det kanske kan synas märkligt att Member blir Riddare på svenska, men förklaringen är att man någon gång för länge sedan i den svenska officiella nomenklaturen bestämt sig för att ignorera de engelska benämningarna på ordensklasserna, eftersom de avviker från övriga Europa, och i stället valt att benämna på svenska utifrån europeiska ordensklasser. Den största skillnaden är att Knight (eller Dame för damer), som är den näst högsta klassen, på svenska blir Kommendör av 1 klass, medan Member som är lägsta klassen blir det svenska/europeiska Riddare. Riddarbegreppet står alltså för helt olika saker i de brittiska (de två högsta) och de kontinentala ordnarna (lägsta eller de två lägsta). Den till synes något skeva översättningen finns kvar för att skapa spårbarhet och konsekvens när man ser till äldre förläningar, betydelserna ska inte skifta beroende på tid och tillfälle.

Av det skälet ses alltså Alison Moyet som Riddare/RStbEmpO i Sverige, men som Member/MBE i sitt hemland. Fast MBE – det är inte så bara…

Ex Libris och faleristik

Exlibris är en några centimeter stor etikett, konstnärligt utformad i tryck och klistrad på pärmens insida av en bok. Det innehåller ofta de latinska orden ex libris tillsammans med bokägarens namn och syftar till att klargöra vem som äger boken.

Eftersom böcker historiskt sett har varit dyrbarheter i fint hantverk, så är det kanske inte så konstigt att man inte bara velat skriva sitt namn i böckerna, utan istället göra något vackert som knyter an till ägaren och till bokens skönhet och värde. ”Ex Libris N.N.” – ”ur N.N:s boksamling” låter kanske också signalera en relativt välbeställd och lärd person.

Idag ser vi dock hur bokens värde står i fritt fall. Vid min närmaste återvinningscentral finns en container avsedd att kasta böcker i – pocketar kanske man kan förstå, men det sker utan urskiljning. Räddade Homeros Illiaden tryckt 1844 häromsistens, toppen av ett isberg. I linje med att böcker tappar betydelse och därmed värde, så har möjligen intresset för exlibris minskat.

Min spaning är att den stora mängd böcker som skattar åt förgängelsen kommer att leda till att de böcker vi har kvar ges ett större värde – pekuniärt och/eller sentimentalt. Det borde leda till exlibris återkomst – och det vill jag slå ett slag för redan nu, mitt i förfallet.

Svenska Heraldiska Föreningen hade för ca 15 år sedan ett upprop om att göra heraldiska exlibris och ett antal medlemmar tackade ja: av det skälet är har jag och mina två äldsta barn egna exlibris med vapen Arnell (från Grytan).

Men jag tänker att även faleristik borde kunna lyftas fram i exlibris. Dels vilken riddarorden man kanske är med i, vilken statsorden man fått – dels vilken eller vilka förtjänsttecken eller medaljer man fått. Det är också möjligt att lägga till logotyp för det/de ordenssällskap man är med i, eller ordenstecknet för det grad man innehar för stunden. Davor Zovko har designat en del exlibris med både heraldiska och faleristiska inslag som kan tjäna till inspiration.

Mina två yngsta barn har inga exlibris så det är kanske dags att ta något med och åt dem, och möjligen uppdatera mitt eget eftersom jag har nytt efternamn sedan 2019.

Det finns en uppsjö med möjligheter – från att skapa något själv och kontakta en tryckare, eller ta hjälp av någon heraldisk/faleristisk konstnär, till att beställa något från en tillverkare som har mallar som kan göras mer personliga (en av många tillverkare, googla) . Det behöver inte vara dyrt och det ger en tillfredställelse att hedra de böcker man värderar högt med en fin exlibris. Och kanske ett medlemskap i Svenska Exlibrisföreningen?

Ny Kommendator för Johanniterorden i Sverige

Jag har nåtts av information att Johanniterorden i Sverige under lördag den 29 maj har haft sin Riddardag i Strängnäs under coronasäkra former.

Herr Otto Drakenberg utsågs till ny Kommendator efter herr Henric Ankarcrona.

Otto Drakenberg är född 1966 och dubbades till Riddare av orden 2008. Han har ett förflutet som elitidrottsman i fäktning (där han bl a deltog i de Olympiska spelen 1988).

Drakenberg är civilekonom och är verksam som företagsledare  samt styrelseordförande i flera företag. Under sin tid i Johanniterorden i Sverige har han engagerat sig i såväl bidragsverksamheten som den hjärtstartarverksamhet som bedrivs inom Johanniterhjälpen.

Drakenberg är gift, har tre barn och bosatt på Lidingö utanför Stockholm.

Veterandagen 2021

I coronatider har även veterandagsfirandet 2021 fått coronasäkra former, med nedskalad närvaro vid Veteranmonumentet bredvid Sjöhistoriska muséet. Veteran- och anhörigorganisationerna hade några bord för att kunna dela ut material, och jag fanns på plats för att representera Svenska Soldathemsförbundet och kunna möta veteraner intresserade av förbundets stödtelefon för veteraner, veterankort.se som förbundet driver på Försvarsmaktens uppdrag samt de PREP-kurser som förbundet ordnar för par inför utlandsmission, likaväl som att möta övrig allmänhet.

Ett antal veteraner valde att ta sig till monumentet över dagen för att minnas och möta andra veteraner, men överlag påtagligt nedskalat.

När jag väl kom hem kunde jag se Försvarsmaktens Veterandagsfirande i YouTube-utsändning från Berga. Med start 1.18.38 ger regementsförvaltare Daniel Nybling vid Veterancentrum föredömligt en bakgrund till medaljer och i synnerhet de som delats ut under dagen, följt av ett inslag från Försvarsmaktens medaljutdelning vid veteranmonumentet som ägde rum på förmiddagen. Försvarsmakten har skrivit om de åtta medaljmottagarna i en sammanfattning över dagen.

Sveriges Veteranförbund brukar av tradition även ha sin medaljutdelning under Veterandagen. I år var det företaget Rekyl som blev Årets veteran, och de tre drivande i krafterna i företaget medaljerades också individuellt.

%d bloggare gillar detta: