23 augusti 2014 – fastedag till förmån för för kristna i Irak enligt SMaltO

Suveräna Malteserordens (SMaltO) hjälporganisation Malteser International finns på plats i norra Irak för att bistå irakiska kristna och minoriteter i behov av hjälp, förnödenheter och medicin.

Utifrån växande oro för säkerheten och överlevnaden för de tusentals kristna som finns i norra Irak och som mött fruktansvärda former av våld och förföljelser från extrema militanta extremister de senaste veckorna ber prinsen och stormästaren för Suveräna Malteserorden nu alla ordens medlemmar att vika en dag för bön och fasta för dessa bröder och systrar som är i stort trångomål.

Datumet är lördagen den 23 augusti. För den som deltar gäller att ett fullt mål mat får intas, eller två mindre. Ett lovvärt initiativ som verkar få efterföljd genom att riddare av andra riddarordnar uppsnappat och följer Suveräna Malteserordens initiativ, både enskilt och mer formaliserat.

Lasse-Majas detektivbyrås skapare GMiq8

Mina barn har vuxit upp med Martin Widmarks böcker om Lasse-Majas detektivbyrå, så det är välbekant namn och gott att han tilldelas GMiq8 av regeringen eftersom hans verk har fått stor spridning. Man får hoppas att fler ministrar än kulturministern blir bättre på att begagna sig av denna fina medalj för att belöna insatser till gagn för samhället. 

iPhone-faleristik

Åh, vad det kan vara trassligt i en stor familj att hålla koll på vems iPhone-hörlurar som är vems – alla ser ju likadana ut. Stora dottern kom en dag och hade satt ett antal mjuka rörpärlor i plast (”indianpärlor”) på sin sladd för identifikation och för att få ha sina lurar i fred, genom att skära igenom pärlans kant med en vass kniv, öppna pärlan och sluta den runt sladden.

Det kanske kunde vara något även för mig, tänkte jag, och funderade över vilka färger som skulle vara mest lämpade. Jag kunde inte motstå frestelsen att göra en liten faleristisk blinkning och låta pärlorna återge bandet till PåvlHGO:sFK3kl som är den finaste utmärkelse jag har: vardagsfaleristik som mer än bouton eller clips.

Bandet är inte jämnt kluvet sex gånger i vitt och rött, utan rött med vita kanter och med två jämnt fördelade vita ränder på mitten. Detta fordrade att jag klöv en pärla. Sju pärlor blir 35 mm = ett släpspänne. För enkelhets skull valde jag sex pärlor. Et voila!

Braxenbröderna

I dessa heta dagar är det klokt att hålla sig inne när det är som varmast på dagen och kanske… läsa en bok? För ett halvår sedan eller mer fastnade Widegren, Gunnar (1950). Braxenbröderna. Stockholm: Wahlström & Widstrand i en sökning på ”ordenssällskap” på http://www.bokborsen.se/, en (privat?) inbunden upplaga av den häftade utgåvan. Enligt baksidestexten

Braxenbröderna är ett unikt ordenssällskap i den svenska småstaden Krokå och i föreliggande roman får det din festliga krönika. Fem sekler har nu gått sedan de händelser som gav anledning till dess uppkomst. Trots att det alltid haft ett fåtal medlemmar har det städse varit föremål för alla Krokåbors uppmärksamhet och intresse. Inte minst på 70- och 80-talen då i synnerhet garvarn och urmakarn gav färg och must åt sammankomsterna och bokbindarn blev Braxenbroder därför att han bryggde så välsmakande smultronpunsch.

Det fiktiva Braxenbröderna visar sig vara grundat som ett medeltida religiöst lekmannagille, som när romanen tar sin början är ett slutet sällskap för trevlig samvaro och välgörenhet, för att under sista tredjedelen övergå till ett mer egentligt ordenssällskap med mer av ritual och ett försilvrat ordenstecken i form av en brax. Det intressanta är egentligen skildringen av hur ett småstadssamhälle såg ut under 1870- och 1880-talen och hur en lokal sammanslutning, i det här fallet ett lokalt ordenssällskap, kan vara ett nav kring händelser och utvecklingar på orten. Påtagligt är hur stor roll hustrurna till Braxenbröderna spelar.

Det finns gott om exempel på faktiska lokala ordenssällskap, som bara finns på en ort och som i många fall grundats på 1800-talet, i övergången till det moderna samhället. Eftersom jag är uppvuxen i Eskilstuna tänker jag på B7. I boken finns det med genom att läsaren får följa hur hur två hantverkare och braxenbröder börjar kalla sig fabrikörer och ha hög hatt även om det inte är begravning, borgerlighetens framväxt på en liten ort. Boken knyter på så vis an till Simonsen, Anders (2001). Bland hederligt folk: organiserat sällskapsliv och borgerlig formering i Göteborg 1755-1820. Diss. Göteborg: Univ., 2001.

Elefantmiss

Kvällsposten skriver om en kedja till Danska Elefantorden som är på auktion (tack för tipset, Lars!). I normalfallet ska ordenstecken och kedjor gå tillbaka till det ordenskansli som förvaltar ordenstecknen, men det finns tydligen ett fribrev för denna kedja.

Artikeln slutar:

[V]em ska pråla i kunglig kedja? Kanske en nyrik fotbollspelare, eller en lakritsfabrikant som gärna köper sig lite kunglig glans.

Förhoppningsvis ingen: det är höjden av dålig smak att bära utmärkelser som man själv inte förlänats. Låt fenomenet stanna vid Michael Jacksons och Magnus Ugglas scenkostymering…

Att köpa en adelstitel – går det?

Det finns ett stort antal erbjudanden om att köpa sig en adelstitel. Är alla riktiga? Nej, definitivt inte. I Skottland finns feodala baronier/barontitlar (även titlarna feodal lord, feodal greve och feodal markgreve) som under århundradena har varit möjliga att sälja – och köpa.

Fram till 2000/2004 var det marken (”caput”) som titeln emanerade från som köptes och såldes, men med Abolition of Feudal Tenure Act och två efterföljande regleringar, så skildes mark och titel åt: båda kan fortsatt säljas och köpas (om de fortfarande följs åt, så markeras det i titulaturen). England och Irland har också haft feodala baroner, men de upphörde mer definitivt och på ett annat sätt än i Skottland.

De skotska feodalbarontitlarna är de enda titlar som kan köpas och säljas, ofta genom en firma som Barony Titles för att säkerställa att allt går rätt till juridiskt. Sådana titlar har betingat miljonbelopp, nu oftare närmare 1,5 mkr SEK. Feodala skotska barontitlar är juniora adelstitlar dock utan pärvärdighet (peerage). En lista över aktuella skotska feodalbaroner och motsvarande finns här och som synes finns ett par-tre svenska namn: baronen av Greenock, baronen av Delvine och baronen av Sauchie. Värt att notera, Ointroducerad adels förening tar inte in feodalbaroner som medlemmar.

Däremot finns i England titeln lord of the manor (d.v.s. godsherre), i Skottland laird of the manor. Denna titel kan användas för att ge sken av adelskap – genom att man inte använder fulla titeln, undan endast lord, vilket är en barons tilltal. Det har lagt grund till ett större intresse från utländska spekulanter när engelska gods ska säljas, på viss tvivelaktig grund.

I dagens DN omskrivs en lord-titel som är till salu och som omfattar ett berg. Men så är det inte: den som går till DN:s källa New York Times ser i brödtexten att det är en lord of the manor-titel som är till salu – alltså godsherre. Mindre upphetsande, även om berättigar till medlemskap i The Manorial Society.

Vid sidan av skotska feodalbaronier finns en uppsjö av titlar till salu. I kort sammanfattning är ingen av dem äkta. Två enkla knep är att man säljer bråkdelar av marken som titeln emanerar från till ett stort antal personer, men det är inte möjligt att göra på det sättet: ingen ser något sådant som en äkta titel. Ett annat sätt är att bl.a. tyska adelspersoner – vars titel numera en del av namnet – adopterar personer. Men då är det som sagt inte titeln eller värdighet man köper, utan ett namn rätt och slätt. Man blir inte Jonas Prinz von Besserwisser utan heter så, Prinz (Herzog, Graf, Baron et.c.) är ett namn.

Förlänande av adelstitlar är annars ett statschefsprerogativ som normalt sett står inskrivet i landets konstitution – bara sådana titlar är helt oomtvistliga. Mer om förlänande av adelstitlar kan du läsa i ett annat blogginlägg.

Bååtska palatsets Oscarssal

Oscarssalen i Bååtska palatset med sin makalösa stuckatur har saknat en takmålning. Under februari 2014 har en målning tillkommit genom konstnärinnan Sanna Tomacs försorg. Fina bilder av projektet finns på hennes blogg och projektet omnämns även i tidskriften Frimuraren.

I Almedalsveckans spår – modiga medaljerade gutar och gotlänningar

Genom jobbet har jag deltagit i Almedalsveckan 2014 och det har varit en intensiv upplevelse. En byggnad som jag hastat förbi många gånger mellan seminarier och mingel eftersom den är så centralt belägen är Odd Fellow-Ordens vackra hus byggt 1905/06 som passar väl in i omgivningen.

Gotlänningarna får ta emot mycket fastlänningar genom Stockholmsveckan, Almedalsveckan och Medeltidsveckan, vilket fordrar en del tapperhet och mod. Det finns det en hel del av redan bevisat: på sidan Gotlands trupper finns en undersida kring gotlänningar som utmärkt sig för tapperhet och mod utöver vad tjänsten kräver. Det är intressant läsning – gutar och gotlänningar (och säkert även andra svenskar) har deltagit i konflikter och krig som idag är bortglömda och för det fått intressanta utmärkelser. Det är också en lista som sträcker sig ända in i nutiden.

Finns det några i andra landskap som vill göra liknande sammanställning av ex. sturska södermanlänningar eller våghalsiga värmlänningar?

EDIT: när du klickar på länken så kommer du se att det står en 1:a i adressen. Byt gärna till en 2:a eller 3:a för att läsa mer…

Förbundet Frihetsbröderna och Pelarorden i dagens DN

I dagens DN finns två referenser till ordenssällskap. Bland dödsannonserna finns en broder av Förbundet Frihetsbröderna (F.B.) som finns i Stockholm (med damklubb) och Västervik. Det finns också ett reportage i DN Kultur på s. 16 (I Roslagens famn med Evert Taube) som bl.a. tar upp Calle Schevens vals och dess uppkomst i samband med Everts reception i Den oomkullrunkeliga Pelarorden som finns i Roslagen.

Angelina Jolie inte Dame, utan KStbS:tMGO1kl

Som vanligt har media fått allt om bakfoten. Angelina Jolie är inte brittisk/samväldesmedborgare och därför blir hon inte Dame. Det som skett är att hon utnämnts till honorär Dame Commander of the Most Distinguished Order of Saint Michael and Saint George, på svenska Kommendör av 1 klass av Storbritanniska Sankt Mikael och Sankt Georgs-orden. Med tanke på Jolies arbete mot sexuellt  våld i krig är ordensförläningen genom ordens motto Auspicium melioris aevi (tecken på en bättre tid) mycket passande.